Igår var jag och min sambo (som är av manskön) ute och åt mat på restaurang i Malmö. När vi var mätta och belåtna bad jag om notan. Servitören uppmärksammar min gest och kommer någon minut senare ut med notan. Hen lägger den rakt framför min kille, som sitter mitt emot mig. Jag tar notan till mig eftersom det var jag som frågat efter den och jag som ska betala. Jag plockar upp mitt kort ur plånboken och ger till servitören. Servitören stoppar in mitt kort i sin kortmaskin, och räcker kortmaskinen till min kille (!) för att han ska slå in pin-kod. Jag säger ungefär ”ehhuuummmmmm” och försöker dra uppmärksamhet till mig. Servitören vänder sig till mig igen och säger ”ah det var ditt kort, ja”. Jag slår in min kod. Betalar. Vi går därifrån.
Jag ber om notan, min kille får notan. Jag ger servitören kortet, min kille förväntas slå in koden. Jag blev minst sagt förvånad (i synnerhet över pinkodsgrejen), och de enda jag fick fram var ett hånskratt, fast långt efter att servitören gått. ”Tack för maten”, sa vi och gick. Min reaktion var typ EXAKT så här:
”Men”, tänker ni kanske. ”Det var nog ett extremfall, nästa gång får du notan när du ber om den!” Men nej, det är just det som är grejen. Jag får aldrig notan. Jag har inte fått notan senaste 20 gångerna jag har frågat.
Jag och min kille har nämligen gjort just det här ”be om notan” som ett experiment. Även om vi brukar betala varannan gång när vi äter ute, så ber jag alltid om notan för att se var notan hamnar på bordet. Här är resultatet.
Antal gånger jag bett om notan: 20
Antal gånger jag har fått notan till mig: 0
Antal gånger notan har lagts mellan oss två: 2
Antal gånger min kille fått notan (varav en gång jag betalade kontant och min kille fick tillbaka växeln): 18
Antal gånger jag lajvat SpongeBob SquarePants på restaurang: Nä, skoja ba.
___________________________
Så exemplet ovan är inget extremfall. Jag har aldrig fått notan fastän att jag bett om den 20 gånger. How about THAT for VARDAGSSEXISM?! Så vad handlar det här om då?
Det här beteendet grundar sig i olika samhällsstrukturer. För det första är det en konsekvens av en patriarkal struktur. Där förväntas mannen försörja kvinnan och där är mannen den som får mer lön än en kvinna, även om de utför samma arbete. Mannen förväntas tjäna mer.
För det andra är det en konsekvens av en hetero tvåsamhetsnorm där mannen förväntas ”bjuda” kvinnan på diverse saker, som t.ex. middagar, blommor, choklad. Inte sällan för att i en patriarkal och hetero tvåsamhetsstruktur så förväntas mannen behöva ”göra” eller köpa saker till en kvinna för att ”förtjäna” eller få (äga) henne. Tänk alla filmer där killen måste ”smöra” och ”göra jobbiga romantiska saker” för en kvinna för att tillslut ”få” henne.
Två av de äckligaste strukturerna någonsin.
Det är just av den anledningen jag aldrig någonsin bett en främmande kille ”bjuda mig på en drink” på krogen, precis som min kille aldrig någonsin ”bjudit” en främmande tjej på en drink. För mig är det en gest som symboliserar två saker. För tjejens del blir det: ”Du måste bjuda mig på en drink för att jag ska vilja prata med dig, enda chansen hos mig är att köpa dig in”. Åt killens håll blir det: ”Jag måste köpa något till dig för att förtjäna att prata med dig, men kom ihåg också att så fort jag köpt detta till dig så är det min rättighet att prata med dig”.
Själva bjudandet blir alltså ett maktspel, där någon ”förtjänar” att bli bjuden på för att överhuvudtaget visa intresse. Där den som ”köper” också sedan äger rätten till den här personens intresse. Den andra personen då blir ”skyldig” denne ett samtal. Vidrigt. Jag har alltid känt att om någon skulle bjuda mig på en drink, så blir det per automatik min ”skyldighet” att fortsätta prata med denne. Precis som jag hört killar bli lack för att tjejen de precis köpt en drink till gett denne nobben. ”Jag hade ju precis köpt en drink!” blir implicit, ”Jag hade ju precis köpt henne!” (ett samtal, hångel eller whatever).
Notan-experimentet handlar också, som jag nämnde tidigare, att män förväntas vara de som tjänar mer. Hur ska vi lyckas bryta strukturen om olika lön för olika kön, när vi gång på gång spär på normen om att ”det är på ett visst sätt”? Att lägga notan hos killen, fastän att tjejen bett om den befäster en manlig hegemoni och bli destruktiv åt två håll: Killen kan känna sig skyldig som inte betalar, eller så kan tjejen känna att killen kanske borde betala eftersom den här servitören verkar tycka att det är norm.
Den här texten är skrivet ur ett hetero och monogamt perspektiv. Ni har berättat historier om när ni som gaypar äter ute, och sällan är med om samma problem, men däremot att notan läggs i mitten för att servitören tar för givet att ni är kompisar som ska dela på notan, och inte partners. Eller att tjejer som har annat än kroppstypen ”smal och kort” eller som är äldre än sin partner förväntas kunna betala för sig själva. Eller att tjejen serveras ”den lättare rätten”, t.ex. vin, sallad och fisk, medan killen blir serverad ”den tyngre rätten”, t.ex. öl och kött, för att servitören antar saker utifrån köns- och kroppsnormer. Oavsett kön, sexualitet, ålder, kroppsform, etnicitet etc. så kan alla servitörer anamma tipset nedan, för att göra sitt arbete enkelt för sig, och för att slippa att eventuellt kränka någon i ett sällskap.
Tips till alla servitörer: Lägg notan i mitten av ett bord. Då slipper ni undra vad sällskapet kommer göra med notan, om den ska delas på eller betalas gemensamt. Ni slipper också gissa vad sällskapet, oavsett kön, har för relation till varandra, om de är vänner, partners, sambos eller hatar varandra.
Känner igen det här mycket eftersom jag brukade få bjuda mitt ex på middagar då jag helt enkelt hade mer pengar än honom. Servitörerna såg alltid lite medlidande ut med min kille och insisterade på att ge notan till honom jämt. Jag har även varit med om att cafépersonal har tagit emot pengar av killar jag varit ute med och inte gett tillbaka växel till dem, och på så vis tvingat honom att betala även för mig, ”ställa saker till rätta” ungefär. Det spelar ingen roll att man faktiskt har den ekonomiska makten i ett förhållande, man får i alla fall bemötande som om man vore en liten flicka med svavelstickor som inte kan ta hand om sig själv.
GillaGilla
Hej!
Jag har köpt drinkar och öl till både främmande kvinnor och män jag nyss träffat på krogen otaliga gånger.
Betyder detta att jag är bisexuell utan att veta om det, att jag är sexist då jag köper det till kvinnor, eller att jag är dubbelsexist eftersom jag köper åt båda könen?
MVH,
Orolig straight kille
GillaGilla
Nej, det betyder att du är givmild (såvida du inte tycker att dessa främmande människor är skyldiga dig något).
Inlägget får mig dock att tro att du skulle kunna ha en möjlig framtida karriär som brännvinsadvokat, för du har redan räknat ut det här och ställer en retorisk fråga som inte för debatten framåt.
GillaGilla
Tja… vi vill ha det så här? Jag vore korkad om jag inte erbjöd mig att ta notan på en ny dejt. Lika korkad som att tro att jag skulle få träffa någon om jag inte själv tog initiativet. Jag respekterar verkligen en tjej som insisterar på ta halva men att som man gneta om notan dödar romantiken så då är det lika bra att spela med i sexismen på den punkten. En avslappnad attityd till pengar anses sexigt hos män och det är bla därför ”50 Shades of Grey” är en av de mest sålda böckerna i mannaminne. Att personalen pressar på att killen ska betala och få växel är dock mera anmärkningsvärt men om jag vore professor i genusvetenskap kanske jag inte skulle jobba på restaurang?
GillaGilla
Nej, du vore korkad om du inte såg problemet bakom att förväntas ta notan på en första dejt. Eller just det, det var ju just vad du gjorde.
GillaGilla
Ja, jag gråter hela vägen hem till hångelsoffan… :)
GillaGilla
Alltså att du svarar på typ alla kommentarer! Du är ju en superhjälte!! + tack för livets blogg och detta inlägg, pedagogiska feministpriset till dig. <3 !
GillaGilla
Hej Lisa! Jag försöker svara på det mesta! :) Tack ska du ha, så roligt att du läser och gillar. Systerskapskärlek! <3
GillaGilla
Åh, känner igen mig.
Jag är en varelse men dubbla X-kromosomer, och jag lever med en sambo av hankön. När vi äter ute brukar vi ganska ofta själva gå fram till kassan när det är dags att betala. Om han går själv fram till kassan knappar expediten glatt in kostnaden för maten och han betalar, inga frågor, men när jag gör samma sak möts jag oftast av en granskande blick och frågor som ”ska du betala allt?” eller ”betala separat eller tillsammans?”. Den första frågan brukar kombineras med att personen i kassan sneglar frågande mot min kille. Ibland med en rent av anklagande blick. För huuuuur kan han tillåta att en liten liten liten tjej betalar notan?
Det de inte vet är att det är jag som har en inkomst. Han är sjukpensionerad och har ofta väldigt lite pengar. Detta är tydligen helt otänkbart för de flesta vi stött på inom restaurangbranschen.
Han behandlas som en elak och utnyttjande mansgris och jag bemöts som ett stackars litet offer som luras spendera pengar.
Jag noterar liknande fördomar om sommaren när jag går barbent. Jag har mycket blåmärken. Jag får dem lätt och jag ÄLSKAR att leka med mina vänners barn. Klättra i träd, springa, jaga, jagas, kittlas, ramla. Allt. Jag slår mig. Det gör inget, för jag har kul.
Men vad tänker folk när de ser mig, en 20-nånting tjej med en 192 cm lång och rätt stor kille? Självklart ska de om vi pratar dra mig åt sidan, fråga hur det är med mig. Det händer också ofta att män ska ignorera allt jag berättar och anta att jag måste räddas av dem. Jag förstår inte ens hur de kan dra de slutsatserna av lek-blåmärken… Tror de att min pojkvän slår mig med små små pinnar eller typ med pekfingret på en specifik punkt på smalbenet tills det blir ett runt litet blåmärke?
När ska folk sluta anta att jag är ett litet offer som måste räddas alternativt få allt betalt för mig bara för att jag har ett kvinnligt könsorgan? Gaaargh, jag blir så TRÖTT!
GillaGilla
Bra artikel, framförallt den senare delen. Jag tänker dock att det grundar sig i mer än bara det att en man ska köpa sig uppmärksamhet genom gåvor. Det finns överhuvudtaget en förväntan på att en man ska vara aktiv, drivande och leda i ett umgänge för att överhuvudtaget få uppmärksamhet och verka intressant. Det är något som jag tror att många med mig känner av dagligen. Att män förväntas bjuda är bara en av flera konsekvenser av detta. Fram för ödmjukhet fler som vågar uppmärksamma de som inte skriker högst, blir ett mycket trevligare sammhälle så.
GillaGilla
Hejsan! Skulle du föredra att servitören alltid lägger notan mellan personerna, eller alltid lägger notan mot den person som bad om den?
GillaGilla
Vilket som! Vad tycker du?
GillaGilla
Hm… Vet faktiskt inte! För ibland kanske båda ska betala och de flesta skulle nog inte öva in och säga samtidigt ”kan vi få notan?” bara för att båda ska betala haha, så det blir ju att bara en frågar om den fastän dom kanske ska betala båda två… Så ska det vara helt korrekt bör den väl läggas mellan dem… Men båda funkar lika bra tycker jag!
Jag har verkligen inte tänkt på det här förrän jag läste ditt inlägg men om jag någonsin börjar jobba på restaurang ska jag absolut ge notan till den som bad om den/lägga den mellan personerna och aldrig ta för givet att någon skall betala beroende på hur denne ser ut eller vilket kön den har. Om personerna gick till kassan skulle jag fråga, vem av dom det än var, om denne ska betala för allting såvida den inte hinner berätta det före. Lärde mig ett och annat av detta!
GillaGilla
Ofta säger man väl något i stil med: vi kan ta in notan. Då ska den givetvis hamna i mitten. Säger gästen jag kan ta notan ska den hamna framför vederbörande. En trevlig gest är också att kolla namnet på kortet, även om det ligger flera och säga Malin? Och sedan ge gästen som svarar kortmaskinen. Alternativt så frågar man givetvis sällskapet vems kortet är om det bara ligger ett. Allt annat är fan tjänstefel.
GillaGilla
Jag har jobbat som servitör och hovmästare i massa år när jag var yngre. Hur svårt är det att ge notan till den som bett om det? Och hur svårt är det att komma ihåg vem som har bett om att betala och gett dig kortet när du i övrigt förväntas komma ihåg flera beställningar på en gång hela vägen från bordet till köket? Alltså.
GillaGilla
Fattar verkligen inte vad du menar!!!!!
Varför kan inte en människa vara värd att man tex bjuder honom eller henne på notan!? Har absolut inget med att göra att hon är kvinna! Jag har bjudit ex antal polare av samma anledning!! Just därför jag tycker dom är värda det!!! Och jag och min sambo har det för djävla bra!! Hon betalar så klart ngt annat ngn annan gång, men iom att jag tjänar mer än henne så blir det oftast att jag betalar just när vi går ut & det gör vi ganska ofta!!
GillaGilla
Okej!!!!!!
Så bra att du tjänar mer och oftast kan bjuda henne!!!!!!
GillaGilla
Tack för ett intressant och tankeväckande inlägg! Förstår inte allt, men jag försöker hänga med.
Jag är tyvärr dåligt insatt i genusdebatten överlag och jag har inte heller läst genusvetenskap på något universitet. Jag tar mig ändå friheten att skriva och fråga ett par saker.
Jag kan lova att varje gång jag bjuder en tjej på drink/middag, gör jag det inte (medvetet iaf) för att jag vill ”äga” henne, utan jag gör det för att jag helt enkelt vill och tycker om det. Förlåt om jag helt missuppfattat ditt inlägg, men menar du att det är fel av mig att ta initiativet och bjuda henne? Varje gång det hänt har det verkat som att det varit ömsesidig uppskattning.
Vore jättetacksam om du svarade, tycker du verkar ha mycket åsikter/bättre koll på genusdebatten än jag och därför skulle jag uppskatta ett utförligt svar!
Mvh, O
GillaGilla
Läste just igenom dina kommentarpolicies och hoppas verkligen inte att min ovanstående kommentar/frågor uppfattas som antifeminstiska. Sista jag vill. Ifall du på något sätt skulle ta illa vid dig av dom ber jag om ursäkt samt ber dig att endast se dom som ärligt nyfikna frågor. Att ignorera någon som måhända är obildad i genusdebatten men uppriktigt nyfiken är nog inte rätt väg att gå. Isåfall är ju hoppet om ett jämställt samhälle förlorat. Hoppas du förstår vad jag menar.
GillaGilla
Hej O!
Frågan du ska ställa dig är ”varför tycker jag om att bjuda tjejen?” och ”tycker tjejen lika mycket om att bjuda mig?”. Varför eller varför inte? ”Varför förväntas det av mig som man att bjuda?” ”Varför förväntas det av hon som tjej att bli bjuden?” Ofta är man påverkad av många könsnormer utan att reflektera över dem eller att de skiljer sig beroende på vilket kön man har.
GillaGilla
Oj vad jag kände igen mig i det där! Jag minns en gång när jag skulle bjuda min partner på middag på hans födelsedag. Det som hände då var att jag bad om notan, servitören placerar notan på partnerns plats, jag tar notan, kollar på den och lägger mitt betalkort på den, servitören tar notan och kortet och går iväg. När servitören kommer tillbaka lägger hen kvittot och mitt betalkort på min partners plats. Jag tittar lite buttert på servitören och tar mitt kort och mitt kvitto innan vi går.
GillaGilla
Stackars bittra människa…
Skulle du fråga 100 kvinnor respektive 100 män hur de ser på detta fenomen skulle troligtvis fler män än kvinnor se det som ett problem. Trots detta målar du upp könsproblem efter problem i samhället, som i många fall drabbar mannen hårdare, som ett kvinnoproblem. En naken man som visar sig offentligt är kvinnoförnedrande (för så skulle aldrig en kvinna få göra) och en snygg halvnaken kvinna i en reklamkampanj är också kvinnoförnedrande (uppenbarligen eftersom det blir ramaskri varje gång det sker). Det är detta enögda selektiva trams som gör er feminister ohyggligt ocharmiga och oerhört tröttsamma att lyssna på.
GillaGilla
Stackars bittra Mannen…
Om du använde din hjärna när du läste mitt inlägg skulle du förstått att jag skriver om att både män och kvinnor lider av patriarkala strukturer, fast på olika sätt. En patriarkal struktur drabbar även män, även om den alltid drabbar kvinnan hårdast, jag har skrivit om det längre här: http://hej.blekk.se/2013/07/20/visst-vore-det-underbart-att-storta-patriarkatet. Vad gäller nakenhet och reklam har du fått det om bakfoten, då det är inte är asexualisering feminismen eftersträvar utan att nedmontera en objektifiering av kvinnokroppen. Den nakna kroppen och dennes sexualitet ska tillhöra det handlande subjektet själv, utan att porträtteras som ett passivt objekt. Det är dessa tröga manshuvuden ni har som gör er antifeminister ohyggligt ocharmiga och oerhört tröttsamma att lyssna på.
GillaGilla
Ja, men det är det här jag reagerar lite mot. Om vi killar är tvingade att pröjsa för att vara sexiga då är det ett ”patriarkat” dvs det är mannens fel. Och strävan till att göra det bra är ”feminism” dvs strävan mot jämställdhet är per definition ojämställd. Kan vi inte bara vara människor?
GillaGilla
Jag säger då det, pengar! Skapar bara problem. Min åsikt är att utgångspunkten borde vara att betala för sig själv. Sedan kan man givetvis komma överens om annat. Dessutom ser jag annorlunda på det här att bjuda. Det är antagligen inte på så sätt många andra tänker, uppenbarligen, men jag tycker att ska man bjuda någon ska det vara för att man vill ge - utan krav på att få någonting tillbaka!
Även sms försöker jag se på detta sätt. Om jag skriver ett sms som inte eg kräver något svar (inga frågor) så kräver jag inte heller något svar (det blir lite onödigt och jobbigt om sista meddelandet i en konversation alltid måste vara en smiley eller ett ”haha” eller ”mm”).
Sen kanske det är trevligt att få sms och bli bjuden tillbaka, men det är inget man ska räkna med! Jag har svårt för att ”stå till skuld” till folk och gillar därför inte att bli bjuden eller få presenter osv. Har dålig ekonomi och jag vill inte att de förväntar sig att jag ska ge dem tillbaka ”lika mycket” (materiellt/ekonomiskt). Folk som ger en dyr present för att sedan bli sura om de inte får något lika ”värdefullt” (i pengar) är inte roliga! Jag gillar inte att känna mig snål. Jag har mer värdefulla ”gåvor” att ge än pengar.
//Idisch
GillaGilla
Kvinnors löner (omräknade till heltidslöner) är i genomsnitt ca 17 procent lägre än männens. Skillnaden har varit ungefär densamma den senaste 20 åren.
Jag skulle som servitör självklart ge notan till mannen i ett sällskap. Visst har jag många gånger villigt splittat på notan trots att killen både ätit, druckit och tjänat mer. Men egentligen ser jag inte prestigen i att låtsas vara jämställd när vi faktiskt inte är det!!! Det är ett slag för jämställdheten som jag faktiskt bara förlorar på. Fel ända att börja tycker jag.
Nä. Jag ska sluta leka sociala experiment som jag bara förlorar på :)
GillaGilla
Det beror på vilken undersökning du hänvisar till. Om vi ser till lön för samma arbetsuppgift så är den ung 3-5%. Det finns även statistik på att män arbetar mera övertid än kvinnor… kanske det förklarar löneskillnaden till viss del? Och hög lön gör ju oss män sexiga så vi borde ju vara mera motiverade att sitta och slava sent på kvällarna istället för att umgås och ha trevligt med våra vänner :)
GillaGilla
På samma tema, men jag tycker att det är ännu konstigare. För en vecka sen åkte jag tåg. Det var rätt mycket folk i vagnen. Jag satte mig snett mitt emot en ung tjej, max 20 år med asiastiskt utseende. (fyrasitsplats). De två andra platserna var tomma. Jag visar fram min mobilbiljett till konduktören som uppfordrande frågar: var har du den andra biljetten då? Jag ska bara till Gävle, svarar jag då. Konduktören nickar då mot tjejen mitt emot som blundar, kanske sover. Jag åker ensam svarar jag. Jaha, jag trodde ni var tillsammans svarar han. Jag och tjejen hade inte pratat med varandra, inte ens haft ögonkontakt. Faktum är att jag knappt hade lagt märke till henne innan. Själv är jag en homosexuell man i 50-års åldern. Det kändes märkligt att plötsligt hamna i kategorin ” äldre svensk man som importerat thaitjej”.
GillaGilla
Varför det? Konduktören kanske trodde att det var din adopterade dotter? :)
GillaGilla
Hej!
Jag är en enskild man som vid ett enskilt tillfälle upplevt någonting som jag själv vill definiera som ”omvänd sexism” (det finns! på riktigt! det är precis som omvänd rasism!) eller någonting som motsäger blekks upplevelser ovan.
Därför vill jag nu ta upp en massa plats i det här kommentarsfältet och göra min röst hörd! Det är viktigt! Vita män har det svårt! Vi kommer sällan till tals! Vi får inget utrymme i samhället!
Men jag är feminist, jag lovar.
Tack för mig,
Ständigt missförstådd
GillaGilla
:)
GillaGilla
Häromdagen var jag på restaurang med min farsa och upptäckte en extremt fånig grej. Vi båda hade beställt varsitt glas vin, men eftersom han var man så fick han ett aaaningen större glas, medan jag fick nöja mig med ett snäppet mindre tjej-glas. Dessutom fick han en gigantisk portion mat eftersom han beställt kött, medan jag fick klara mig på en minimal fiskbit och typ en sparris. Men detta med vem som får notan har jag inte varit särskilt uppmärksam på, ska tänka på det nästa gång jag äter ute! Helt krejsi statistik du fick i ditt experiment. Bra experimenterat och bra skrivet!
GillaGilla
Två tankar: 1. har alltid bett och fått notan utomlands (jag är kvinna) för att jag kan en massa språk som italienska, grekiska, franska etc. och det har funkat. Men tyvärr har *servitören* vid några tillfällen försökt ragga upp mig på sitt språk som min partner (man) inte förstod! Fräckt.
2. när min dåvarande partner (man) köpte bil riktades precis alla kommentarer till honom. Försäljaren kunde ju inte veta om vi hade delad ekonomi eller ej. Till *mig* sa försäljaren: ”där inne i framsätet bredvid föraren (!!!) har du en spegel du kan fälla ner och kolla in dig”. Vi skrattade hela vägen hem men egentligen är det ju inte roligt…
GillaGilla
Wow, snacka om att försöka trycka in ”sexism” där det inte finns någon. Du rörde fjäderlätt vid samhällsstrukturer, men dansade genast iväg på en ovidkommande tirad om film-romantik (som jag verkligen inte fattade vad det har att göra med vem som får notan). I de flesta fall har det att göra med en trött, överarbetad ”kunde-inte-bry-sig-mindre-om-detta-jobb” som halvslött slänger över dosan till den som ska betala, av dina 20 ”experiment” hade det varit nyttigt om du följt upp med fråga om vad som motiverade servitörens val och om det hade något alls att göra med att det dinglade saker mellan benen på en av er, men inte den andra. Nog om det, du är dock inte helt ute och cyklar, det finns en sexism i restaurangvärlden, men den föregår på grannbordet mer ofta än hur din servitör hanterar er. Om du kikar runt lite nästa gång du är ute, så spionera lite på de andra betalande kunderna och det kommer inte dröja länge innan du hittar en kvinna som betalar, men mannen dra brickan med dricksen/notan över till sin sida. Där har du något riktigt att skriva om!
GillaGilla
haha, gör du ditt eget jävla experiment och starta en egen blogg. seså, iväg och gör lite nytta istället för att skriva meningslösa kommentarer.
GillaGilla
Wow, jag förväntade mig verkligen inte att se en så feg reträtt, det gav sken i bloggen ovan att du verkade ha substans och kunde tala för detta. Du har ju investerat minst 20 restaurangbesök i detta, men ditt bästa försvar var att sänka språket och försöka vifta bort en kommentar som inte höll dig i handen och viskade komplimanger om hur underbart du skrivit om denna uppenbara och patriarkalt grundade orättvisa? Du gav skenet om att vara för feminism, men det är tydligt att du hellre håller dig i det bekväma offer lägret (det är så synd om mig) än att verkligen ge svar på tal.
Men det är ju tydligen den norm som kallas feminism idag, hellre skrika högt om någon fantiserad orättvisa än något riktigt ämne där de riktiga kvinnoförtryckarna finns… Kan det ha att göra med att det är säkrare att gnälla på en trött servitör än att gnälla på folk som skjuter små flickor i huvudet bara för att de vill gå till skolan? Just ja, de är ju så turligt bekvämt att den trötta servitören inte är lika trolig att göra något mer extremt än kanske spotta i maten.
GillaGilla
Eller så är det dags för vita män att sluta ta plats i kommentarsfält.
GillaGilla
Konstig respons på en kommentar tycker jag med faktiskt.. Det var ju liksom inte en lilla gumman kommentar. Får man inte ha en sansat framförd åsikt för att man är en vit man?
Vad jag egentligen ville kommentera var att det ”föregår på grannbordet mer ofta än jur din servitör hanterar er”. Det är ju väldigt svårt sånt här - är servitörens handling en rot till problemet eller bara ett symptom? Är det servitören som ska ändra sig eller är det gästerna som måste göra det? Båda kanske, men mest sistnämnda. Naturligtvis gör servitörer, som är i tjänst och vars syfte är att vara till lags, så som majoriteten av kunderna av erfarenhet vill ha det. Grunderna till detta är såklart komplexa, ”patriarkatet” som du kallar det (avskyr den termen - låter som att det är någon konkret sak eller grupp som ska ”störtas”…men ok). Men visst, hade också gärna sett att notan alltid hamnar mitt emellan. Allt räknas, antar jag.
GillaGilla
Jag ar van vid att de som utnamner sig som feminister kor pa nonsens som ”hall tyst, du ar vit man blah blah”. Det beror mig inte sarskilt mycket och jag kunde kanske varit mera tydlig i papekandet att det ar mycket mer an bara man/kvinna som avgor vem servitoren ger kortlasaren till. Allt fran att undvika ogonkontakt till att direkt soka ogonkontakt, stracka fram handen eller med kroppssprak visa att man ar redo for nagot. 90% av allt sprak sker med signaler. Det jag motsatter mig i det har fallet ar det nastan klockrena resultatet… ungefar som L’oreals reklam dar 98% av 297 kvinnor haller med… vad de inte avslojar i reklamen ar att det ar ett segment fran en studie pa 1500 kvinnor dar de hittade en bit av kakan dar en hog andel svarade positivt. 20 forsok, 18 ”homeruns” och 2 neutrala… jag tors nastan sla vad om att forfattaren och hennes sallskap gjorde allt de kunde for att fa fram det onskade resultatet, sa som att se undan nar det var dags att betala, smyga fram med kortet istallet for att ge det direkt till servitoren… Det finns som sagt valdigt mycket orsaker till att just detta som papekas i denna blog post hander och valdigt lite av det har ens nagot alls att gora med feminism, sexism eller konsroller… det ar dar det kravs en forutfattad asikt (sa som nagot man ar passionerad och intresserad av) och en vilja att forsoka hitta ett monster som passar.
GillaGilla
I min mening har man gemensam ekonomi i en totalt jämställd och solidarisk långsiktig samlevnadsrelation. Normer har så stort inflytande på våra inkomster att det sällan blir rättvist att bara dela lika på utgifterna, om man inte också delar lika på inkomsterna. Jag och min hane brukar spela spontanteater och göra oss roliga över det där med betalningen ibland och t.ex. låtsas tjaffsa om vem som ska betala -fast bägges kort går till samma konto! ;-)
Jag lovar att ställa till med en scen om jag råkar ut för det du beskriver! :)
Sen ett annat perspektiv från en forskare:
Killar är oftare äldre än tjejer i heterorelationer -och oavsett orsak har man oftast högre lön om man är äldre. Det skulle kunna vara en confounder till ditt resultat, som ju bara bygger på ett par. Hur ser åldersskillnaden ut mellan er? Kan andra faktorer som ofta samverkar med kön förklara data? Ålder, men också längd eller muskelmassa är troliga faktorer jag kommer på på rak arm. Inom gruppen män resp kvinnor har iaf dessa en stor påverkan på status, makt och även lön har jag sett studier på. Chefer är längre än snittet i genomsnitt. Det skulle rent teoretiskt kunna förklara könsskillnaderna. Jag har dock aldrig sett en studie där man undersöker könsskillnader i lön etc. efter att ha kontrollerat för ålder och längd, men det vore mycket intressant att se.
GillaGilla
*Suck* Usch vad jag känner igen. På tiden när man fortfarande använde kontanter hände det att jag betalade och min kille fick växeln. Kvack?
Och bilköp….. ”registreringsnumret fungerar som ett personnummer för bilen, förstår du”.
Nä, men jag kanske inte ska köpa bil här när jag tänker efter…..
Och hur många gånger man velat köpa datatillbehör och de sett över huvudet på en.
Det KAN ju inte vara affärsmässigt i längden…
Nåja. Etikettsfrågan: Jag förväntar mig att den som föreslog första dejten betalar, och den andra betalar andra dejten tills man är så kära och intrasslade och gemensamma att det inte längre gör någon skillnad.
Jag förväntar mig att serveringspersonal ger notan till den som bett om den, och inte byter och blandar ihop mitt i. Och om de frågar om det ska vara gemensam eller splittad nota är det ett stort plus.
GillaGilla
Perspektiv för helvete!! En människa som har råd/möjlighet att gå och äta sig mätt på restaurang vid 40 tillfällen har inte rätt att klaga. Nästa gång när du sitter och smaskar på en bit mat med din pojkvän, skänk en tanke till alla dom som blir våldtagna, mördade och torterade i andra delar av världen, eller även i Sverige för den delen. Först då kanske du kan inse hur patetisk det är. Så snälla, när du känner dig manad att gråta ut nästa gång. Ta ett djupt andetag och gör något vettigt av den energin istället.
GillaGilla
Jag håller med om att man är privilegierad om man kan äta på restaurang. Men att det skulle vara anledning nog för att sluta bry sig om ojämställda strukturer är såklart fel. Då skulle ingen i Sverige få lov att bry sig om NÅGONTING eftersom vi har det bättre än så många andra länder, på olika plan. Bara för att vi har det relativt bra (vi skulle kunna ha det otroligt mycket bättre), betyder inte det att vi ska nöja oss eller sluta bry oss om orättvisa strukturer, sexism och rasism.
GillaGilla
Du är inte bara privilegierad. DU är en av de största lottvinnarna i världshistorien, som har det bättre än 99.9% av alla människor på den här jorden. Just nu pågår det största kriget någonsin sedan andra världskriget. 800 000 människor dödade det senaste 100 dagarna. Själv sitter och blir varm i tinningen av ilska för att du och andra kvinnor blir ”förnedrade” för att mannen förväntas betala för din mat. Ska man lägga ner energi och påstå att man bryr sig om orättvisor så bör man öppna ögonen och se bortom servitrispersonalens ondskefulla gester.
http://www.svd.se/kultur/understrecket/varldens-storsta-krig-ar-osynligt-i-medierna_7846030.svd
GillaGilla
Och kom inte och säg att vi i Sverige har det ”relativt” bra. Jämför du liv med kungafamiljen? Har du någon gång reflekterat över de kvinnor som syr dina billiga kläder från HM? Eller som satt ihop din smartphone? I så fall borde du också inse att du pissar dom i ansiktet genom att klaga över ett sånt ICKE-problem som detta. Men jämställdhet kanske bara är viktigt inom rikets gränser. För en smartphone och billiga kläder kan man ju inte ”leva” utan. Perspektiv som sagt.
GillaGilla
Gäller ”perspektiv” bara om det funkar som ursäkt att a) inte göra något eller b) klaga på andra?
GillaGilla
Att det är den frågan som dyker upp i ditt huvud efter att ha läst mina inlägg säger så mycket om oss bortskämda svenskar, Per Edman.
GillaGilla
Vad säger det om samhällsstrukturen när jag ber om notan då min fru bad mig betala med kortet till vårat gemensamma konto och servitören lämnar notan till min fru? När jag vill ta den, så drar hon undan handen och ger den igen till min fru? Jag vill inte påstå att det ovan skrivna inte är sant men motsatsen blir bara löjligt den med. Men tack för tipset, ska köra testet själv från och med nu :o)
GillaGilla
Detta måste testas!
Jag brukar lämna över not-in-vinkandet och betalandet (från vårat gemensamma konto) till min sambo (man) av ren lathet. Men detta fenomen vill jag se med egna ögon, har inte tänkt på det själv.
GillaGilla
Hej!
Väldigt välskrivet. Jag och min flickvän brukar betala ungefär varannan gång (spelar ju ingen roll vem som betalar egentligen eftersom vi har ett gemensamt konto för gemensamma inköp) så vi har försökt att göra om ert experiment… men fick helt andra resultat. Varje gång som hon har bett om notan har hon också fått den och servitören/servitrisen har då alltid bett henne om kort.
Jag betvivlar inte att du har blivit behandlad på det sättet så många gånger, men funderar mest om det har att göra med vilka slags ställen man går till, eller om det finns några andra orsaker än kön som kläder och ålder.
Vi brukar oftast välja antingen etniska mellanpris ställen (indiskt, thai, polskt) eller vid sällsynta fall väldigt fina uteställen. Vi är strax över 30 och jag brukar ofta ha alternativ hårstil och går så gott som alltid i jeans och t-shirt, medan min flickvän är oftast prydligt klädd (men inga vita skjortor, kavajer eller dräkter).
GillaGilla
Hej!
Intressant. Jag tror säkert att ålder, klädstil, kroppsform och andra faktorer spelar in. Kvinnor har berättat att de som är äldre än sin partner förväntas betala, även de som inte är ”smala och korta”. I ert fall kan säkerligen fördomar om kläder och stil spela in, precis som du säger.
GillaGilla
Ett mycket intressant blogginlägg! För inte så länge sen dejtade jag en tjej som förväntade sig att bli bortskämd rent materiellt, som om pengar var det enda sättet att visa sin känslomässiga affektion till henne. Det var väldigt avtändande och förstörde alla känslor jag hade för henne. Man fick intrycket att hon bara dejtade mig pga mitt CV.
Att vara vegetarian och äta ute i kvinnligt sällskap leder nästan automatiskt till att jag blir serverad hennes måltid, eller att servitören tittar på henne när de frågar vem som beställde vegetariskt. Dessutom, när servitören frågar hur vi ska betala, tittar den i regel alltid på mig och frågar om vi ska betala tillsammans, varpå jag alltid svarar ”Vadå? Ser jag ut som en sexist?” Vad är det för fel på restaurangvärlden?
GillaGilla
Håller helt med! Tycker alltid det suger att jag förväntas betala allt och alltid bjuda. Att jag inte får ha rätten att ibland bli lite bortskämd eller att tjejen får visa att hon har njutit så av sällskapet att hon som gest vill ge min annars rätt taskiga ekonomi en kväll fri från bakslag. Att tjejer allt som oftast förväntar sig att jag bjuder, att jag ska öppna dörren, vara en gentleman etc. Nej. nu är det slut på det. Bra blogg!
GillaGilla
Fördomar i all ära men den mänskliga hjärnan jobbar ständingt med att hitta mönster i vår vardag och här är det nog mer statistiken än något annat som spelar in. Vi gör hela tiden val i vår vardag automatiskt utan att veta varför. Det gäller allt från vilken parkeringsplats vi föredrar till vilken favorittoalett vi går till på jobbet. I min familj vill min fru aldrig betala när vi är på restaurang även om hon vet att det inte spelar någon roll då vår ekonomi är helt delad. Egentligen vet jag inte varför men i hennes fall tänker hon nog mycket på hur många nya tröjor hon kan få för pengen (viljan att gå ut och äta är dock likvärdig, dvs. det är inte jag som driver på detta. Snarare tvärt om). Detsamma gäller mina tre svägerskor. Vi hjälper på det sättet servitörerna att lära sig det mönstret utan att det för någon av de inblandade har någon betydelse. Förvirringen med kortet är mer märklig men kan väl i detta fall ses som en engångsföreteelse.
GillaGilla
Alltså, hur svårt behöver det bli? Istället för att servitören/servitrisen ska gissa sig till vem som ska betala och klura ut var hen ska lägga notan så behövs det faktiskt bara en enda regel att hålla sig till i den yrkesrollen: ge notan till den person som efterfrågar den! Eventuellt är det denne som också tänkt betala, och om inte så reder sällskapet själva ut vem som ska betala vad. Plättlätt! :-)
GillaGilla
Enormt intressant läsning det här. Och svårt att se mellan fingrarna när ni ändå har försökt er på det här ett 20-tal ggr. Mor min tyckte hon hade ett lyckat experiment med att befästa könsrollerna när hon på min äldsta brors ettårsdag gav honom en docka och en leksaksbil och han bara var intresserad av bilen. Vet inte hur många ggr jag försökt förklara för henne att hon då åtminstone skulle testat samma sak på mig, för möjligheten är ganska stor att ettåringar finner något som är färgglatt och rullar mer intressant än en liten människokopia i gummi. Men det skulle väl ta bort 29 år av: ”men du är ju tjej och gillar glitter” till dottern som (till skillnad från sina bröder) pluggat olika ingenjörslinjer och snällt försöker säga varje gång att lite bidrag till tekniken i mitt hem är mer uppskattat än en spets-glitter-t-shirt. Summa summarum; såna här experiment kräver kanske liiite mer än ett försök, som du har gjort, och jag är inte ett dugg förvånad (men självklart inte nöjd) över vad du kommit fram till!
GillaGilla
Jag tycker jag brukar få notan när jag ber om den (även i manligt sällskap) och jag tror vi har diskuterat det här på twitter tidigare. Nu ska jag seriöst (om jag kommer ihåg det) göra ett strukturerat försök och föra statistik. Inte okej. Det kanske är bättre i Köpenhamn, där jag främst varit när jag varit ute när jag varit ute under det senaste året.
GillaGilla
Känner igen det här så väl, fast mest ifrån när jag varit utomlands (lever på studentbudget nu, och äter inte ute så ofta här i Sverige). När jag var och hälsade på min nuvarande sambo i USA åt vi ute ganska ofta, och jag betalade för det mesta, eftersom han stod för bensin osv, och vi började lägga märket till att varenda jäkla gång jag bad om notan så gav de den till honom istället. Antar att det till stor del beror på dejtingkulturen där, min sambo berättade att han hade en bekant som inte såg någon poäng med att ha flickvän om han inte hade ett jobb, eftersom han ville ha en ”prinsessa som han kunde skämma bort med presenter och middagar” (orkar inte ens). En annan fin grej kommer jag ihåg från när han hälsade på mig på Irland, och vi båda beställde öl, och jag fick en ”halvpint”, dvs ett litet glas, och han fick ett stort. Eller när vi frågade en man om vägen till vårt hotell, och jag var den som frågade, men mannen vände sig enbart till min sambo. Även om det inte är så stora grejer var för sig så blir jag fruktansvärt leds på att alltid bli sedd som den mindre kompetenta.
GillaGilla
Som servitör använder jag mig av öppen och rak kommunikation. Tex: vem vill betala? Oftast betalar gästerna med kort och då har en ju den bärbara kortdragaren med sig. Har aldrig fattat grejen med att smyga med notan och betalning och dricks. Bara snacka på så förstår vi varandra bättre!
För övrigt är det typ 50/50 vem som betalar hos oss. Kan tänka mig att det har att göra med att det är en gammal bruksort jag jobbar i där det allra vanligaste är att båda i hushållet arbetar. och kanske också att det är en så liten andel i bygden som är höginkomsttagare att delad ekonomi är vanligast, helt enkelt för att det inte går ihop annars?
Vad tror du om den supersnabba ogenomtänkta småstadssamhällsanalysen? ;)
GillaGilla
Vill du betala så betala och sluta gnäll. När tillräckligt många kvinnor betalar (that will be the day…) kommer kyparen sluta vända sig till mannen hela tiden.
GillaGilla
Det ser ut som att du varken läst eller förstått min kommentar. Tänker att du antagligen inte läst inlägget så noga heller :)
GillaGilla
Jobbar i en klädesbutik där det endast finns damkläder och känner igen detta beteende. I 99% av fallen när ett par (man och kvinna) är i butiken och kvinnan behöver fråga om något (t.ex. annan storlek, färg eller liknande) är det mannen som frågar ÅT kvinnan. Tycker det är oerhört irriterande eftersom det ger en känsla av att det är han som får bestämma över vad hon ska klä sig i, och att inte hon kan ställa frågor själv. Detta sker alltså inte när hon är inne och provar vilket hade varit mer rimligt utan när hon står precis vid sidan av eller bakom.
GillaGilla