Amra Hasanov är 25 år och bor för tillfället i Groningen, Holland. Hen har snart tagit sin kandidatexamen i American Studies/Internationella Relationer och flyttar i sommar tillbaka till Sverige. Amra är med i den feministiska antologin ”Det händer nu!” som släpps den 20 april.

Hej feminist! Beskriv dig själv med tre ord.
Modig, rolig och smart.

Om du kunde vara vilket djur som helst, vilket skulle det vara och varför?
Katt såklart. Katter är bäst och det är det mest feministiska och fantastiska djuret i världen. Okej, kanske ett lejon också men bara för att jag då skulle kunna äta patriarkatet!

Vad tycker du är det bästa med feminism?
Det bästa med feminismen är också det värsta. Jag blir fri från normer och strukturer, samtidigt som jag blir plågsamt medveten om dem, vilket gör att ångest och frihet går hand i hand. En blir kanske inte så himla fri om en är ensam om att ha slagit sig fri heller.

Vad irriterar dig mest?
Folk som börjar en mening med ”jag har inte märkt att det är ett problem” eller ”jag har inte upplevt”. Högern, individualism och att folk tänker att ”så länge jag har det bra så är allt bra”.

Vilken tycker du är den viktigaste feministiska frågan?
Jag tycker intersektionalitet är den viktigaste feministiska frågan. Vi glömmer ofta bort att olika förtryck går hand i hand, och att en kan vara privilegierad i en situation och förtryckare i en annan. Jag tror att om vi vill ha en inkluderande feminism så måste vi släppa fram fler röster, röster som inte är medelklassens vita kvinnoröster. Sedan tycker jag självklart att feministiska frågor som rör det praktiska så som högre lön och samtyckeslagen är viktiga, men vi får inte glömma bort att kvinnor/transpersoner behandlas olika i samhället beroende på social, ekonomisk och kulturell bakgrund.

Vilken var din favoritbok när du växte upp?
Stephen Kings ”Det”. Allt med Stephen King egentligen, stort fan.

Har du någon feministisk förebild?
Alla kvinnor som jobbar och sliter under patriarket. Kvinnor i andra delar av världen, men även i Sverige, som kanske inte kallar sig själva för feminister men ändå överlever. Mina förebilder är inte privilegiade akademiker utan kvinnor som förtrycks och inte har något val än att förtryckas på grund av systemet de är fast i. Det krävs en otrolig styrka att förtryckas varje dag, men ändå inte ge upp.

Om du hade tillgång till en tidsmaskin, till vilket år och plats skulle du åka?
En highschoolfilm under 1980-talet, helt klart. Vem vill inte leva i en idyll där inget riktigt skiter sig och allt slutar med puffärmar och awesome musik?

Har du något bra ”feminism i vardagen”-tips?
Gör tvärtom, ibland. Känner du att du måste ”fixa till dig” för att gå ut? Testa då att inte göra det en gång. Känner du att ett bråk mellan dig och din partner inte blir löst om du inte löser det? Lös det då inte! Orkar du inte raka benen? Testa då att inte göra det ett tag! Jag tycker att mycket av feminismen handlar om att testa sig fram, vilka normer och strukturer orkar jag bryta och vilka får jag bryta någon gång i framtiden? Försök söka dig till feminsitiska kretsar, gå med i ett parti med en feministisk agenda, bokklubbar, diskussionsgrupper, demonstrationer, revolution! Okej, ni fattar var jag vill komma.

Är det något du vill tillägga eller något du bara MÅSTE FÅ SAGT?!
Jag älskar katter. Och jag saknar Bosnien riktigt mycket.

Tack Amra!

För er som vill lovebomba eller följa Amra på sociala medier finner ni hen på nedan länkar. Ni får gärna lämna en fin kommentar till Amra här på bloggen också.
Amras blogg: amrahamra.wordpress.com
Amras twitter: @OndTon
Amras instagram: @amrahamra