Att göra sig förtjänt av och att unna sig mat

Processed with VSCOcam with f2 preset

Dagens lunch. Gott va?!

Nej, jag har inte gjort mig förtjänt av detta, för ätande handlar aldrig om moral. Människor som tycker att mat handlar om rätt och fel, menar också att maten överför inneboende egenskaper till oss människor.

• Förtjäna: att förtjäna något på grund av ens tidigare handlingar. Att ha förtjänat är att vara värdig någonting.
• Unna sig: att kosta på sig, vilket man gör utan att ha gjort sig förtjänt av det.

Acbj8xeoi

Om jag äter pommes frites så måste ha gjort mig förtjänt av pommes genom tidigare goda handlingar (ätit sallad, sprungit etc). Om jag inte har gjort mig förtjänt av pommes så heter det att jag unnar mig pommes, för att unna sig är att kosta på sig, alltså att man adderar ett fel på redan fel handlingar. Kan användas på samma sätt som ”att synda”, man syndar när man äter Ben & Jerrys.

”Du är vad du äter” är ett jättebra uttryck för att förklara detta. Mat har då slutat vara ett grundläggande behov och istället fått en egen identitet. För om jag är vad jag äter, så måste maten tillföra mig specifika egenskaper. Maten symboliserar hela begreppsvärldar. Pommes frites kopplas samman med lathet, ineffektivitet och oduglighet i kontrast till salladens effektivitet, kontroll och självbehärskning.

Så varje gång någon säger: ”Unna dig det du!” säger den egentligen ”ät du det, fast du egentligen inte borde göra det, eftersom den maten är dålig för dig, och indirekt så är du vad du äter”. Hur värdelöst synsätt på mat är det egentligen? På en skala 1 till 10 typ tre ruttnade chiafrön man odlat själv i sin raw food-fabrik.

Acbj8xeoi

Detta är förkastligt eftersom man överför den föraktande synen på mat till människan, vilket syntes bland annat när jag åt fryspizza och någon kommenterade: ”Ät du din fryspizza medan jag driver mitt företag och betalar skatt”.

Inte för att fryspizza har något överhuvudtaget att göra med min egen deklarationsblankett, utan för att fryspizza anses ha inneboende egenskaper som då överförs till mig som person – jag är vad jag äter. ”Den dåliga medborgaren”, fel, låg moral, lathet, ineffektivitet, oduglighet.

Det finns ingen moral i ätande och mat. Det pratar jag ofta om i kroppsaktivismen, att man måste få bort den moraliska aspekten av synen på mat. Man förtjänar inte. Man unnar sig inte. Man äter. Punkt.

8 kommentarer

  1. Ester · 12 timmar sedan

    Fan vilket bra inlägg! Jag har detta konstant i bakhuvudet och då är jag inte ens frivilligt engagerad i hälsotrenden. Oavsett vad jag äter eller hur mycket/lite jag tränar är det alltid en liten fitspo-röst i bakhuvudet som gör sig påmind med mantran som typ ”this months choices, nexts months body”. Värdelöst att inte kunna njuta ordentligt av mat.
    Tack för bra text!

    Liked by 1 person

  2. Jenny · 12 timmar sedan

    Tack för det här inlägget. Jag jobbade tidigare med flera personer som varje dag pratade om hur de unnade sig sin lunch, eller att de hade förtförtjänat den när de varit så duktiga på gymmet dagen innan. Jah blev så oerhört frustrerad på detta och ville mest banka huvudet i bordet. De sa nog aldrig något pikande till mig (har tydligen ibland en utstrålning som gör att man inte vill bråka med mig). Men jag såg ju såklart blickarna på min mat med pasta och andra ”läskiga kolhydratbomber”. Mem jag vägrar att ha dåligt samvete för att jag äter det jag gillar. Och ändå kändes det ju ibland, såklart. Det är lätt att ta åt sig fast man inte vill oxh vet att det var deras förhållande till mat och inte mitt som var skevt. Önskar att de reflekterat lite över sitt eget beteende.

    Liked by 1 person

  3. Frida · 11 timmar sedan

    JAJAJAJAJA mår så jävla dåligt av sånt, även om det inte är så att de glor på min mat och säger usch du kommer bli en jättedålig människa om du äter det där — den delen kommer liksom automatiskt när de talar så om sig själva.

    Jag tycker det är väldigt svårt hur jag ska bemöta personer som säger så. Jag vill liksom förklara för dem varför det är problematiskt och varför vi alla mår dåligt av det här sättet att prata — och samtidigt inte känna att JAG blir DÖMD som den där fryspizza-lat-dålig-och-ohälsosam-människan.

    Gilla

  4. Emelia · 10 timmar sedan

    Precis vad jag behövde läsa idag. Stort tack!

    Gilla

  5. thatwasthejupitercrash · 9 timmar sedan

    Det här är så himla bra! Tack! <3

    Gilla

  6. Lina · 8 timmar sedan

    Tack tack tack! Det här var precis vad jag behövde läsa just nu <3

    Gilla

  7. Andrea · 7 timmar sedan

    Alltså du är bäst. Tänker så mkt på detta och mina egna gamla hjärnspöken som dyker upp ibland. Försöker tänka att pizza är awesome varje dag om jag vill ha det. Grön juice är najs om jag vill ha det. That’s it. Inga regler, dåligt bra, nyttigt onyttigt. Så svårt att bli av med de tankarna, särskilt när typ alla är besatta av at ”äta rätt”.

    Gilla

  8. Tove · 4 timmar sedan

    Tack för att du är så himla bra!!!

    Gilla

Kommentera här:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s