Idag skriver jag för Nöjesguiden om kvinnors rädslor i det offentliga rummet. Jag tar avstamp i filmen Wild (2015) som jag såg på bio nyligen. Enligt mig en fantastisk film, intressant på många olika plan – i synnerhet ett feministiskt. Strayeds vandring går att läsa som en metafor för kvinnors tillvaro i det offentliga rummet.
”Om Strayeds vandring är en metafor för det offentliga rummet, är det en smärtsam porträttering av hur otryggt det rummet är för kvinnor. Det är som att sätta ner en kvinna i en labyrint tillsammans med hundra män och säga: ”Här finns nittionio snälla män och en elak, lycka till med att gå rätt väg i denna labyrint, jag hoppas du hittar ut helskinnad.””
Läs hela krönikan här.
Såg filmen idag, tyckte den var helt otroligt bra! Tack ännu en gång för dina grymma analyser och för att du sätter ord på det som jag och så många andra känner igen oss i. Detta eviga tjat om fördelar hit och dit utan en tanke på vad konsekvenserna av ett ja eller nej till dessa ”fördelar” kan bli. Tack tack taaaack du är så BRA
GillaGilla
ååpåååahfh jaaa ska fan länka den till en snubbe som tyckte det var en fördel att vi tjejer alltid blir serverade först i barer bara för att vi har pattar
GillaGilla