Dirty Dancing kretsar kring tre olika teman, ett huvudtema och två biteman. Huvudtemat tolkar jag som ett tema om klass, en historia om när den dominerade klassen revolterar mot den härskande klassens förtryck.
”Baby”, egentligen Frances Houseman, kommer från en välbärgad, borgerlig familj. De, tillsammans med de andra gästerna på Kellermans, ska representera överklassens kapitalister. De är arbetsgivarna, de är den härskande klassen, de är den dominerande ideologin. I motsats till dansaren Johnny och hans vänner (kallade ”Dirty Dancers”) som får representera arbetarklass, i viss mån underklass, som måste anpassa sig efter arbetsgivarens, inte sällan, osympatiska krav och egoistiska system.
Man kan tolka filmen ur ett marxistiskt perspektiv där hotellägarna och dess besökare utgör den ägande klassen (kapitalister) medan dansarna på hotellet befinner sig längst bort på andra sidan skalan som arbetare (proletariat). Det finns en tydlig uppdelning i filmen mellan vem som äger kapitalet och vem som tjänar kapitalet. På makronivå ser vi samma strukturer i filmen som i samhället i stort.
Flertalet gånger i filmen berättar Johnny om sin bakgrund, att han kommer ”från gatan”, hans fattiga och osäkra situation. Han arbetar från dag till dag, utan något som helst framtidshopp. Detta förstärks när arbetsgivaren, hotellet, påminner Johnny och hans vänner om att de är utbytbara, underförstått att de ska vara tacksamma över att ens ha ett arbete – oavsett hur slitsamt, underbetalt och utan privilegier det må vara.
Johnny och hans vänner utgör själva grundstommen i ett så kallat prekariat, arbetare utan rättigheter men med många skyldigheter. Johnny ger uttryck för känslan av att vara värdelös, en ”nobody”, och visar samtidigt sin respekt för Baby som trotsar sin familj för att hjälpa andra. Han avundas hennes mod, medan hon själv inte tycker att hon har något mod alls.
Utöver klasstemat är ”Daddy’s Girl” ett bitema. Baby är en duktig flicka, som gör allt för att hålla sig inom de ramar som stakats ut för henne. Filmen inleds med att Baby uttrycker att hon aldrig trodde att hon skulle kunna älska någon, så som hon älskar sin far. I filmens slutskede, när Baby alltmer distanserat sig från sin fars idéer om den livsstil han önskar åt sin dotter, påpekar Babys syster att hon nu inte längre är en ”Daddy’s Girl”. Egentligen är Baby självständig i hela filmen, även i början, men detta förstärks på slutet när hon på ett mer rebelliskt vis ”väljer” Johnny, även offentligt.
Det andra bitemat är sex. Filmen ställer, precis som klasser, olika syner på sex bredvid varandra. Där får den borgerliga klassen representera oskuldsfullhet, madonnan, kyskhet medan arbetarklassen ska representera ”sexualmoraliskt förfall”, lösaktiget m.m. De har en inbjudande, inkluderande och tolerant syn på sex, något Baby direkt dras till. Arbetarklassen blir ständigt utnyttjade av överklassen, något Johnny säger rakt ut i en scen när Baby frågar hur många Johnny haft sex med. ”De (ger mig pengar och) utnyttjar mig”.
Angående sex och lust, är det tydligt att klass även här är det överhängande temat. Ett antal gånger under filmen talar man om att man inte få ”mixa”, dvs. att dansarna inte får ha relationer med hotellets gäster. Det är tydligt att människosynen hos hotellets ägare är nedvärderande och förtryckande gentemot arbetstagarna (dansarna). ”Att mixa klasser” är slutligen det som gör att Johhny får sparken från hotellet, då det blivit offentliggjort att han och Baby har en relation.
Det talas illa om Johnnys vän Penny, som i filmen är gravid. Att hon skulle vara lösaktig. Det är en viktig händelse som ofta kommer i skymundan av kärlekshistorien mellan Baby och Johnny, den att vännerna hjälper Penny att genomgå en abort. Till en början kan Penny inte genomgå aborten överhuvudtaget, eftersom hon inte kan vara borta från sitt jobb (återigen: inga privilegier eller arbetsrätter), men när Baby ställer upp som inhoppare, kan Penny få aborten utförd. En okvalificerad läkare (inga säkerheter, rättigheter) genomför aborten, och lämnar Penny i smärtor och påföljande konsekvenser. Baby tillkallar sin far, som är läkare, och han hjälper Penny på fötter igen.
Johnny och hans vänner visar stor tacksamhet till Babys far, precis som förhållandet mellan ägare och arbetare är i ett kapitalistiskt system. Istället för att ifrågasätta varför Penny hamnade i en fruktansvärd situation (alltså att ej kunna ha råd med en abort) visar man tacksamhetsskuld till den man anser räddat en (överklassen).
En sak som slår mig under filmens gång är hur lik Babys karaktär är Rose i Titanic. Temat är närapå identiskt: Överklassfamilj stöter på underklassens så kallade ”misär”, något familjens dotter söker sig till. Både Rose och Baby lyssnar inte särskilt mycket på sin omgivning, utan fattar egna, självständiga beslut om vilket liv de vill leva. Rose, precis som Baby, blir förälskad i en man från en lägre klasstillhörighet än henne. Tillsammans lär de varandra saker om livet, från sina egna perspektiv.
Rose och Baby har inga problem med att avfärda den borgerliga livsstilen, utan gör detta gärna med kaxig attityd och framåt handlingar, som t.ex. när Baby kastar en drink över en man på hotellet, eller när Rose spottar på sin fästman. Både Baby och Rose är intellektuella karaktärer, som värderar allas (inte andras) välmående framför deras personliga. Dessutom kan de ens inte må bra i sin nuvarande situation, med en livsstil och en människosyn som kväver dem.
Både Rose och Baby tänker utbilda sig, och har inte mycket till övers för att vara någons hemmafru, även om deras familjer förmodligen önskat det. Både Dirty Dancing och Titanic är på så vis historier, inte om två människor som blir förälskade, utan om klasskamp, rättvisa, förtryck och revolt.
Frances Houseman kallas ”Baby” genomgående i filmen, förutom i filmens allra sista scen där hennes partner Johnny tilltalar henne, inför en samlad skara människor, med hennes fulla namn. Detta tycker jag är en tydlig markör för hur Johnny ser på Baby – inte som någons dotter, inte som en ”Baby”, utan som en fullständig, egen individ.
Detta gör han precis efter den klassiska repliken ”Nobody puts Baby in a corner”. Frances säger själv i inledningsscenen av filmen att ”detta var sommaren då jag kallades Baby utan att jag själv reflekterade över varför”.
Filmen slutar med att Baby vägrar acceptera den rådande ideologin och formar sin egen tillvaro. Den tragiska delen av filmen är att Johnny får sparken från hotellet, och även om filmens slutscen är hoppfull känns det ganska tydligt att Johnny kommer fortsätta få slå sig fram utan rättigheter och privilegier.
Jag tolkar filmen som att Baby och Johnny inte inleder ett förhållande. ”I had the time of my life” är dåtid, de har redan haft sin tid. De har lärt varandra saker, de har ställt kontraster mot varandra och ifrågasatt den härskande klassens förtryck, ägande av andra och exploatering av underklassen. De har visat oss att varken makt, pengar eller överlägsenhet är verkligt viktiga (även om du tyvärr via dem i det nuvarande systemet kan hävda dig) – utan medmänsklighet, rättvisa, hjälpsamhet och empati.
Slutligen tycker jag det är tråkigt att den här typen av film ofta blir nedvärderad och bortviftad som en ”brudfilm”, återigen ett bevis på hur vi värderar vems intressen. Temat i filmen är ideologisk: hur vi ser på människan, dess arbete och plats i världen.
Filmen förklarar stora koncept genom enkla historier vi känner igen. Dessutom tolkar jag filmen som både socialistisk och feministisk. Jag tycker det här är en fantastisk film.
Jag ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄLSKAAAAAAAAAAAAAAAAR Dirty Dancing!! Jag undrar ofta när jag ska träffa min Johnny, och då syftar jag på någon som kan se hur smart, värdefull, fantastisk och bra jag är och som vågar stå upp för det vi har. Ja ojojoj, allt i denna film är makalöst enligt mig! Och det är en tjej som skrivit den men det visste du säkert. :D
GillaGilla
Intressant analys a filmen, finns dock en aspekt som du inte täcker in, vore kul att veta vad du tänker om följande: Jag har för mig (kan såklart ha fel) att Baby är tänkt att vara 16 medan Johnny är ca 25. Hur ser du på att filmen, till viss del, handlar om en kärleksrealation mellan en vuxen man och en tjej som rent tekniskt är ett barn?
GillaGilla
Hej! Kollade upp. Baby verkar vara 18 år, ska börja college på hösten. Tack för att du läser!
GillaGilla
Dock börjar en del college redan vid 16 om de inte gått på kommunala high schools (vilket jag antar att hon inte har pga hennes klass), alltså blivit hemskolade, gått på privatskola/prep school eller klarat GED-tester tidigare. Enligt källor på nätet är hon 17. Det finns ju en problematik i det även om jag tyckte att analysen var sjukt intressant.
GillaGilla
Vilken fantastisk analys! Gillade kopplingen till Rose i Titanic också. Kramis
GillaGilla
Älskar den filmen :)
Vill bara tillägga att en viktig grej med aborthistorien är ju också att det är olagligt. Både för att det bidrar till att Penny måste gå till den kringresande kvacksalvaren, men det spelar också in i ”daddys girl” delen, när Baby/Frances lånar pengarna för att ”hjälpa en vän”, o pappan frågar om det är till något olagligt, vilket Baby nekar till. En anledning till att han blir så besviken på henne sen.
GillaGilla
Åh, jag vill så gärna tipsa dig om filmen In a world.. (http://www.imdb.com/title/tt2294677/) som jag fullkomligen älskade! Skulle du inte kunna recensera den? :) <3
GillaGilla
Jag har dock för mig att de sjunger ”I’VE had the time of my life”, och tolkar det därför som att deras historia inte måste vara fullt så avslutad som ”I had” hade implicerat!
GillaGilla
Klockrent!
GillaGilla
Hej ”Hej BLEKK”! Underbart skön och koncentrerad text! Jag (55-årig medielärare) har undervisat i filmkunskap på gymnasiet i flera år idgårdsskolan i Umeå) och hag brukar prata om både Dirty dancing och Titanic utifrån ett feministiskt perspektiv och som ett exempel på filmer där unga kvinnor tillåts mogna sexuellt och frigöra sig utan att skuldbeläggas. Intressant och något som slår mig nu när jag läser din text, är hur de unga männen från arbetarklassen, offras som ett steg i kvinnornas frigörelse. Det är i och för sig en enkel berättarteknisk lösning. Men jag har inte reflekterat över sambandet tidigare. Jag är imponerad över din produktivitet med dina texter, hinner inte alltid läsa, men när jag gör det får jag alltid nya impulser och länkar till min undervisning på Estetik och media där jag undervisar i Medier, samhälle och kommunkation och Konstarterna och samhället bland annat. Bloggar om det ibland i MammaMedia mammamedia.blogg.se, senast hittade jag länken till filmen om samma produkter som förpackas och säljs på olika vis för män respektive kvinnor. Grymt bra jobbat!!! Och jag ber ödmjukt om att få använda din text och hänvisa till din blogg när eleverna nu ska göra sina filmanalyser i nästa moment?
GillaGilla
Roligt att höra. Sjävklart kan du det! Tack för att du läser. :)
GillaGilla
Älskar kopplingen till Rose! Rose är typ min bästa karaktär nånsin. ”I’d rather be his whore than your wife!”
GillaGilla
Ja, älskar Rose! :D
GillaGilla
Hallåå!
Detta är helt off topic, men måste fråga någonstans.
Hur går det med yogan för dig? Jag har gjort yoga i perioder väldigt länge, men jag kommer aldrig in i en rutin som fastnar. I perioder kan jag göra det varje dag och känna hur jag klarar mer och mer, men så dyker det upp något som gör att jag i en vecka hamnar lite ur fas, och så kan det dröja jättelänge innan jag kommer in i det igen.
Jag älskar hela ”filosofin” med yoga och de perioder då jag gjort det en längre tid har jag mått så mycket bättre, framför allt tack vare att jag slappnat av i axlar och nacke och på så vis blivit kvitt en jobbig huvudvärk som annars ofta stör mig. Men hur gör du för att liksom ”komma ihåg” att ta dig tid till detta? Har du något speciellt program som funkar för dig?
Kram!
GillaGilla
Hej! Samma här. Ibland orkar jag inte (av olika anledningar). Det viktigaste för mig är att vara snäll och inte bry mig om att jag hoppar över en vecka. Jag använder appen Yoga Studio, där finns massor av olika klasser. I början körde jag 10-15 minuter 5 dagar per vecka. Nu kör jag snarare 20 min 2 gånger per vecka. Hitta det som passar dig, och var tolerant och snäll mot dig själv. :) Angående att komma ihåg, ha en fast tid varje dag du kör? Eller typ ”när jag druckit eftermiddagskaffet”, så blir det kanske enklare! Kram!
GillaGilla
Superintressant analys! Väldigt skarp.
GillaGilla
Bra analys! Dock tycker jag att det är svårt att säga att Baby och Rose helt ”avfärdar den borgerliga livsstilen” när de kastar en drink på någon respektive spottar på sin fästmän. De lever fortfarande skyddade av sin klasstillhörighet och det habitus som följer med detta, vilket möjliggör deras handlingar. Det är lite som att de ‘lajvar’ uppror, men sedan tryggt kan räkna med sin sociala position och allt det som tillhör den.
GillaGilla
Tack! Jag tänker att man kan skilja på borgerlig livsstil och borgarklass, överklass. Tycker de kan förkasta livsstilen men fortfarande ha skyddsnät och kapital pga klassbakgrund. Vad tycker du?
GillaGilla
Jag tycker det är jättespännande att du skriver dessa analyser, jag är själv filmälskare och kan säga att både Titanic och Dirty Dancing kommer högt upp bland mina favoriter. Din text är mycket tankvärd och värdefull för fortsatt diskussion! Jag ser de som anti-kapitalistiska och feministiska filmer, bara med denna vinklingen;
Min syn på filmerna är något mindre hoppfull ändå. I båda filmerna du pratar om så vänder sig en överklasskvinna till en man i arbetarklass/underklassen. Paren är inte beständiga, i Titanic dör Jack (sämsta filmödet typ) och i DD så får Johnny sparken/man antar att han får kämpa sig fram i framtiden ändå. Man skulle kunna vända på det du säger och tolka det som att Baby och Rose är någon form av kulturella exploatörer som använder dessa mäns tillgivenhet och klassbakgrund i ren rekreation, en hävstång mot deras egna förtryck inom familjen/kretsen. Här kokas det tragiska ner till sin kärna. Kvinnorna i filmerna, som är förtryckta inom sin krets/familj/klass, vänder sig ”neråt” och utnyttjar männen i klassen under dem, vilket i slutändan leder underklassen in båda in i de sämsta tänkbara story-linen för deras karaktärer. Förvisso har väl Babe och Rose lärt sig något, vilket ytterligare befäster idén om att medel/överklassen använder av underklassen för att komma till rätta med sina egna sorger. T.ex. scenen när Rose dansar med Jack på nedre däck (eller vad fan heter). Och här kan vi någonstans ändå se att förtryck finns i flera led. Det som gör det hela trovärdigt är just att Rose/Babe de facto ÄR förtryckta i sitt led, vilket gör de till sympatiska eftersom de har inte ett uppsåt till att exploatera/utnyttja männen, men det blir så ändå eftersom det stora systemet, KAPITALISMEN, vill ha det så.
Vilket är det mest sorgliga av allt i min mening!
GillaGilla
Hej igen! Ja det är juh sant att det finns en skillnad mellan att personifiera en livsstil i sig och ens faktiska klasstillhörighet. Nu förstår jag vad du menar bättre, tack :)
GillaGilla