drifters-twenty-somethings-britney-gif

5 strategier för män som vill ta ansvar

Tack till alla som läst och delat min artikel på Aftonbladet.

De största motargumenten jag fått är av typen ”Ingen bryr sig om när jag byter olja på bilen, lagar staketet eller skottar uppfarten”, vilket inte var så oväntat. Man kan inte mena allvar om man tycker att det är att ta 50 % av arbetsbördan genom att byta olja på bilen en gång i halvåret eller skotta snö en månad om året. Det är orimligt, det handlar om vardag, inte om enstaka sysslor. Eller är det nu i januari du, som man, lutar dig tillbaka för att skotta snö igen december 2015?

Ett annat argument var något jag nämnde redan i artikeln, ”varför ska jag anpassa mig till hennes rutiner, det är hon som gör för mycket!” I 99 % av fallen stämmer inte detta, men eftersom de inte fått känna av hur vardagen det flyter på utan hennes arbetsinsats så tror de att allt skulle fungera lika bra utan henne.

Män har också kommit med egna förslag! Deras lösningar på problemet har varit: 1) Att kvinnan slutar applådera sin man när han gör något, och 2) Att kvinnor ”låter det vara, och ser vad som händer”.

Det är intressant att inget förslag i all sin enkelhet var: 1) Att män tar sitt ansvar och gör halva jobbet.

För det första är det inte upp till kvinnan att ändra beteendet på sin man, det är väl för tusan mannens ansvar. För det andra, inget ”händer” när kvinnan bara slutar göra obetalda, gemensamma sysslor. Inget görs, inget upptäcks, inga magiska förändringar sker. För det tredje, varför lägga ansvar på kvinnan att ”sluta” istället för att lägga ansvar på mannen att ”börja”. Det leder bara till mer stress och en mer kaosartad tillvaro – för kvinnan.

Här 5 konkreta råd till er män som verkligen vill förändra den praktiska och mentala obalansen i er hetero/mono-relation.

1) Ta initiativ till att förändra arbetsbördan. Vänta inte på att din partner ska ta det initiativet. Nu vill jag att du, som man, sätter dig ner och skriver ner allt som behövs göras. En gång per dag, en gång i veckan och en gång i månaden. Allt ska ner på det där papperet. Utför, planera, bocka av.

2) Du har kanske klarat av att läsa Marx ”Kapitalet”, läsa 300 högskolepoäng, bestiga Mount Everest och ta Guiness Världsrekord i kinaschack – du bör klara av att även upptäcka när saker behövs göras hemma. Newton hittade ingen naturlag som hindrar dig från att dra fingret på bänken och se om den behövs dammtorkas.

3) Uppfostra söner, bröder, pojkar. Lär pojkar att ta ansvar för hem, hushåll, relationer. Prata med dem när du själv utför en syssla. Tre exempel: ”Nu ska jag handla nytt diskmedel, för det är snart slut.” ”Ikväll måste du lägga handduken i tvättkorgen, för den behövs tvättas.” ”Ojsan, ser du vad dammig tv-bänken redan har blivit, jag som torkade av den så sent som i måndags!” Genom att lära dem att tänka framåt, ha framförhållning, planera och organisera vad som behövs göras är de mycket mer redo för att ta hand om sig själva och ett hem.

4) Kommunicera med din partner. Gör den trygg i att du uppmärksammat vad som behövs göras. Som exempel: ”Vi ska ju på kalas på lördag, jag fixar present imorgon, bara så du vet!” Detta råd är främst för att du ska ägna fler minuter åt att tänka, och din partner ägna färre minuter åt att tänka. Du måste också organisera och planera.

5) Bara gör saker. Du behöver inte kommunicera varenda liten petitess du utfört. Gör saker hela tiden, din partner kommer med all säkerhet märka att du tar mer ansvar och helt plötsligt utför 50 % av sysslorna. Det är hon som får massa tid över och kan gotta sig i att saker blir gjorda utan att hon måste utföra varenda liten sak. Och kom ihåg att hon inte ska behöva ge dig 15 medaljer om dagen, du har ju redan världsrekord i kinaschack!

Det var 5 enkla strategier för män. Min förhoppning är att fler män läser artikeln, att fler män tar till sig kritiken, att fler män försöker förändra sitt beteende. Inte att det stannar vid att fler kvinnor nickar igenkännande.

57 kommentarer

  1. marie · januari 26

    Problemet jag upplevde förr med mitt ex var att jag aldrig var nöjd med det min partner gjorde. Hade han dammsugit så borde det egentligen gjorts i förrgår, handlade han mat så köptes (enligt mig) fel sorts flingor mm. Jag var duktig att berätta detta för honom också. Jag håller med dig i allt du skriver och tänker kring detta men tror även att många män därute stängs ute från vardagssysslorna genom att de inte får fullt förtroende av sina kvinnliga partners.

    …jag misstänker att detta är vanligare än man kan tro, jag hör ofta kvinnor skrockar kring hur korkade deras män är som ”inte ens klarar av /whatever/ ” av det traditionella hushållsarbetet. Klart som fan man backar av att mötas av en sån attityd.

    Sedan finns det såklart rövhål som skiter i att göra sin del eftersom de kommer undan med det också.
    /Marie

    Gilla

    • zethie · januari 26

      Jag upplever också att män kan vara ganska dåliga när de försöker ta sig an hushållsarbetet, men det innebär ju att de behöver öva mer! Ifall din kille dammsuger två dagar för sent så har han ju inte varit uppmärksam på att det behövde dammsugas tidigare, köper han fel sorts flingor så har han inte tänkt på vilka flingor ni brukar ha. Jag tänker att en når fram bättre ifall en påpekar utan att nedvärdera eller låta dömande hur han kan göra saker på ett bättre sätt, då det troligtvis är du som är experten. Sen kan det ju vara så att en inte orkar hålla på att uppfostra en vuxen man till att ta tag i hushållssysslor, men då finns det ju ett alternativ att man inte bor ihop.

      Gilla

      • marie · januari 26

        Jag menar med detta inte att problemet inte finns, absolut inte, men vem säger att den sortens flingor jag tycker är rätt är ”rätt”. Vem säger att min lägstanivå för skitigt golv är ”rätt”. I vårt fall tror jag att hans inställning till städning var sundare än min. Jag hade behövt släppa. Och vara ok med att good enough var just det.

        Gilla

      • zethie · januari 26

        Min egen erfarenhet av unga män är att de inte håller en lämplig nivå av renlighet när de lämnas att bestämma själva, kommer man hem till singelkillar har de ofta lite problem med att låta disk stå framme, att inte dammsuga på flera veckor osv. Är det så att ena parten har krav på att hemmet ska vara städat som för visning varje dag så är det lämpligt att hen släpper på sina krav, men att önska att det inte är för dammigt eller att disken tas hand om dagligen är inte orimligt, utan snarare viktigt för att inte de boende ska bli allergiska osv. Ifall ens meningar går i sär allt för mycket så får man väl komma överens om hur det ser ut när det är städat.

        Ang. flingor osv så har i alla fall jag själv ofta haft i åtanke vad min partner föredrar, att jag har vissa flingor som jag vill äta har ofta berott på att jag inte vill äta för mycket socker eller sånt som jag ansett ”onyttigt”. Detta är ingenting som män behöver tänka på i samma utsträckning, det är betydligt vanligare att kvinnor har mycket ångest runt mat och det tycker jag ofta att män har lite förståelse för.

        Gilla

      • shhako · januari 26

        Finns det en fel sorts flingor? Eller är det helt enkelt så att du inte tycker att det var rätt sort? I dessa typer av resonemang utgår man ofta om att det finns ett rätt och ett fel. Som skrivs ovan - att man måste tvätta handduken idag för att den ÄR smutsig. Vem är det som bestämmer det? Om jag inte tycker att handduken behöver tvätttas redan utan tycker att det kan göras imorgon och min partner då tvättar den trots att jag säger att jag anser att det inte behövs blir situationen orättvis på många plan. Dels genom att min partner får göra mycket mer än jag men också genom att min åsikt om när saker och ting bör göras inte respekteras. Det finns inga RÄTTA svar utan bara åsikter. Det finns inga naturlagar som dikterar när saker måste tvättas.

        Gilla

    • HEJ.BLEKK.se · januari 26

      Varför ge någon förtroende som aldrig visat att den klarar av det, känner jag…

      Gilla

      • Johan · januari 26

        Nä, det kan ju vara dumt att släppa in killen i sysslorna.. Hur ska du ha det?

        Gilla

      • HEJ.BLEKK.se · januari 26

        Återigen, ”släppa in”. Varför är inte snubben där från början tro.

        Gilla

      • shhako · januari 26

        Eftersom det inte finns något rätt och fel ifråga om när saker ska göras. På samma sätt som en man måste respektera en kvinnas åsikter om hur ett hem ska skötas måste en kvinna respektera en mans (sett ur ett, utifrån diskussionen ovan generellt hetero/cis- perspektiv…). Kort sagt: vem fan bestämmer att den hetsiga i ett förhållande har rätt att diktera när ett hem ska städas?

        Gilla

  2. Johan · januari 26

    Jag har genom åren upplevt allt som oftast att det jag som kille tänkt hjälpa till med i de flesta fall blivit gjorda innan jag tagit tag i dom. Varför? Inte för att jag legat på latsidan och förhalat saker och ting utan för att min dåvarande sambo haft så oerhört bråttom med att saker och ting ska göras. Detta är ett beteende som jag även hört talas om från många av mina polare - allt ska tydligen göras ögonblickligen även om det inte är någon fara att vänta någon dag med att göra det. Jag har helt enkelt fått uppfattningen att om det finns minsta lilla som kan uträttas så måste det uträttas direkt. Personligen ser jag inga problem med att vänta exempelvis tills man fått ihop en full maskin istället för att diska upp nån enstaka tallrik bara för att den råkat användas eller att vänta någon dag med städningen trots att någon hittat en nästan mikroskopisk dammpartikel. Så det där med att ”inget ”händer” när kvinnan bara slutar göra obetalda, gemensamma sysslor. Inget görs, inget upptäcks, inga magiska förändringar sker” stämmer inte enligt mig - det sker bara inte ”tillräckligt snabbt”.

    Gilla

    • HEJ.BLEKK.se · januari 26

      Det säger väl en del om problemet när du använder uttrycket ”hjälpa till” i din första mening. Problemet för många kvinnor är att de upplever att de bär ansvar för det mesta, och måste be sin partner utföra saker. Partnern blir då någon som ”hjälper till”, istället för att själv se vad som behövs göras.

      För att kontra med ett anekdotiskt argument (som verkar vara populära) hörde jag om en kille, vars tjej slutade handla, som tillslut duschade med diskmedel och torkade röven med telefonboken. :)

      Liked by 1 person

      • elise · januari 26

        hahaha bästa svaret. gud, kan verkligen se det framför mig…

        Gilla

      • Johan · januari 26

        Det halltid varit, och kommer alltid vara, populärt för någon av parterna att märka ord i den här typen av diskussioner så det där väntat. Vad gäller det anekdotiska argumentet du klämmer till med så kan jag väl bara säga som så att det finns rötägg överallt.

        Gilla

      • shhako · januari 26

        Bra att du inte alls besvarar sakargumenten i det som beskrivs utan hänger upp dig på ett ord. Att anekdotiskt beskriva hur en idiot torkar röven med telefonkataloger bevisar… ingenting typ… Svara istället på den outtalade frågan - varför har ena parten rätt att diktera alla ramar för hur arbetet ska utföras?

        Gilla

    • Miss Mary · januari 26

      Ett alternativ om man har olika uppfattning om hur snabbt saker ska fixas är ju att kommunicera och försöka komma fram till en gemensam nivå eller åtminstone försöka förstå bättre vad som är viktigt för den andra och varför. Istället för att bara acceptera att ens partner har högre ambitioner och nöja sig med att det leder till ojämställd fördelning.

      Gilla

      • shhako · januari 26

        Det intressanta här blir att det av någon anledning alltid anses vara givet att alla måste anpassa sig efter det den som blir stressad av oordning tycker. När bestämdes det undrar jag då? Bara för att någon blir stressad av något betyder inte det automatiskt att denne har rätt att bestämma hur saker och ting ska vara. Ibland är det bättre att helt enkelt lära sig att sluta vara stressad och anpassa sig till situationen. Detta betyder självklart inte att ansvarsbördan ligger helt och hållet på den stressade parten. Att mötas halvvägs är enligt mig inte alls orimligt. Vem som än är den stressade…

        Gilla

    • zethie · januari 26

      Fast för oss är det ju snarare så att vi känner stress och obehag i våra egna hem när vi kan se damm i hörnen eller att det står tallrikar med intorkad mat på diskbänken. Du och dina polare tycker att era tjejer är för hetsiga med att det ska städas direkt, och vi tycker att ni är för lata och skjuter upp allt till morgondagen för har ni tur står vi inte ut längre och fixar det själva istället. Det finns säkert heterorelationer där kvinnan har allt för höga krav på hur städat det ska vara, men ofta handlar det nog om lathet från mannens sida, för ni vet att ni kan komma undan med det och det är skönt att slippa städa.

      Gilla

    • Filifjonkan · januari 26

      Jag förstår till viss del vad du menar här, men har lite tankar kring argumentet. Nu utgår jag helt och fullt från mig själv, så inga anspråk på att det är vedertagen sanning, men jag upplever ofta att detta med att ”göras direkt” handlar om att det finns andra faktorer.

      Tex om jag ber min partner lägga i en maskin tvätt (och ja, jag ser det absurda i att behöva be om det), så finns det en anledning till att det ska göras direkt. I mitt huvud har jag redan innan jag frågar/ber/säger räknat ut: tvättmaskinen tar si och så lång tid, torktumlaren si och så, sätter man igång NU hinner allt bli klart innan klockan det och det när vi ska sova/åka/whatever. Så en viss förståelse för irritationen om karlssloken då svarar ”japp!” och sen händer ingenting. Och ja, jag har även försökt med den långa versionen ”kan du sätta igång tvättmaskinen så att det hinner blir färdigt innan vi ska ?”, utan större framgång.

      Alla är vi olika, men jag tror mycket av ”göras direkt”-problematiken ligger häri.

      Liked by 2 people

      • Erika · januari 26

        shhako: Men gosshh! Läs argumenten istället!

        Gilla

  3. Tanja & kattskurkarna · januari 26

    6. Lär din partner att göra de grejer du ”inte får tacken för” (ex skotta snö eller byta hjul), så kan ni hjälpas åt på båda hållen.

    Gilla

    • HEJ.BLEKK.se · januari 26

      Absolut! Tycker det är en bisarr uppdelning av sysslor. Alla parter ska kunna göra det mesta. Självklart kan man ha olika intressen, men en glödlampa kan varenda människa byta.

      Liked by 1 person

  4. Anneli · januari 26

    Eller så får man höra att kvinnan gör det så mycket bättre så varför ändra på något som redan görs nästintill perfekt? Tja, människor över lag är sällan ovilliga att lära sig andra, nya saker när det gynnar deras intressen?
    Sen föds ingen av oss till varken hembiträde eller bilmekaniker/snickare. Alla har vi väl lärt oss och blivit bättre på de sysslor vi utför ofta?

    Sen undrar jag varför inte fler män blir provocerade av manssynen, när man reduceras till någon som bara hjälper till i sitt eget hem? Precis samma som när mamman är utan barnen och får frågan om pappan passar barnen nu då när hon är iväg. Hur sjutton kan man passa sina egna barn?

    Jag tänker även att när det känns som om kvinnan alltid gör allt på överkurs och överdriver, så handlar det nog mer om att män generellt inte har fått lära sig vad som faktiskt krävs för att ansvara för ett hushåll. Jag kan se lite samma i generationen som kallas curlade - allt har gjorts för dem, så de har faktiskt ingen aning om vad som bör göras. Kaffebryggaren bör kalkas av med jämna mellanrum, filtret i fläkten ovanför spisen ska göras rent då och då, man måste göra rent i ugnen också, i avloppet kan det bli stopp och då är det bra att rensa… Vissa såna saker vet inte alla om att man bör göra, för det har gjorts och gått dem förbi där de bott tidigare. Det är så mycket mer än att bara dammsuga, diska, tvätta, handla, laga mat och ta ut soporna liksom.

    Gilla

  5. elsa · januari 26

    Hej! Jag tyckte att din artikel i aftonbladet var jättebra och efter att ha läst kommentarerna där måste jag bara säga det! Det gör mig ledsen att läsa allt det där tröga som folk skriver och jag hoppas att du inte känner dig hopplös pga dem, för vi är många som håller med dig utan att ha tid att vara med i diskussionerna på facebook. Du gör sjukt stor skillnad, du som orkar vara den som tar fighten offentligt! Tack från mig och alla andra människor!

    Liked by 1 person

  6. Jigglypuff · januari 26

    Nummer 3 är verkligen spot on, tänkte direkt på vad jag vill kalla lillpojken-syndromet. Eftersom kvinnan oftast tvingas in i den roll du skriver om, upplever jag att detta appliceras vidare på både söner och döttrar och skapar en ond cirkel. Många pojkar, särskilt om de också har storasystrar, blir vana vid att det finns en/flera kvinnor som tar hand om dem och tar ansvar för planering/hushållet i större utsträckning, vilket sedan visar sig i deras relationer.

    Har märkt av detta i min egen familj (jag skulle t ex se till att min bror inte glömde saker i skolan, vilka dagar vi hade idrott, att han kom till och från skolan osv) och jag såg det extra mycket i min första samborelation. Innan vi flyttade ihop åkte hans mamma 4 mil en gång i veckan för att hämta, tvätta och sedan lämna kläder till honom, och sedan lämnade hon 7 matlådor varje vecka för hon var orolig för att jag inte kunde laga ”riktig mat” till honom pga att jag var veg… Han var då 25 år och kunde inte tvätta, laga mat eller betala räkningar (det gjorde hans mamma också åt honom) och hade inte den blekaste aning om att toapapper/tandkräm/städgrejer osv inte fyllde på sig själva. Det blev dessutom världens kaos när vi flyttade ihop, eftersom jag har ADHD är jag inte superbra på att planera, fixa, komma ihåg saker osv (vilket han förväntade sig) och han blev fullkomligt handlingsförlamad och vår vardag och lägenhet var en ständigt jävla röra. Jag gjorde ändå misstaget att mer och mer halka in i mamma-rollen, eftersom jag inte orkade med kaoset. Men eftersom jag tvingades in i denna roll och försökte ta mer ansvar blev det också ofta bråk och skuldbeläggande när jag missade saker och inte fixade att hålla alla bollar i luften själv. Det tärde som fan, och jag hatade hur han fick mig att känna mig som den där tjatiga och gnälliga personen bara för att jag försökte säga ifrån och ställa krav. Dessutom tärde det även på mig rent ekonomiskt eftersom jag stod för mer utgifter än vad han gjorde, då han trots tjat hela tiden glömde att ge mig pengar.

    Just han och hans mamma var kanske ett extremfall, men har sett liknande mönster i flera relationer jag haft. Jämför jag med min nuvarande sambo som flyttade hemifrån när han var 17, och helt enkelt blev tvungen att lära sig att ta hand om ett hushåll på egen hand, så är skillnaden enorm.

    Gilla

  7. Anders · januari 26

    Om kvinnorna väljer att bo tillsammans med män som inte kan sköta, eller ta ansvar för ett hushåll så får de väl skylla sig själva. I mina relationer tycker jag snarare att problematiken varit omvänd ovan nämnda. Så kan ju mansgrisarna sedan få leva som singlar med sin egen skit resten av livet om de tycker det är så najs.

    Gilla

    • HEJ.BLEKK.se · januari 26

      Nu är väl problemet mer utbrett än några få mansgrisar man kan undvika.

      Gilla

    • Anneli · januari 26

      Det är väl lite mer komplicerat än att det skulle vara varje kvinnas medvetna val att bli tillsammans med en man som inte kan dela ansvaret.

      Gilla

    • Josefin · januari 26

      Så.. Kvinnan ska alltså välja bort männen som är uppfostrade till att inte ta hand om sig själva? Så, en kvinna som är kär i en man/vill leva ihop med en man ska hon tvingas välja bort honom eftersom att han har fått ”Orättvis” uppfostran och en könsroll som ger honom ”Privilegiet” att inte behöva tänka på planering/ansvar/hushållsarbete? Vem slutar den logiken bra för, om jag får ställa en så blygsam fråga?

      Patriarkatet skadar inte endast kvinnor, förstår du. Tyvärr är det kvinnorna som i majoriteten av frågorna tvingas vika sig, pga. patriarkatet och den miljö/status som patriarkatet sätter på kvinnor och dess ”egenskaper/sysslor”. Ifall intresse finns för en djupare dykning kan du svara på denna kommentar så har jag ett par tips på författare/feministiska filosofer som vidrör ämnet.

      MVH
      Josefin

      Gilla

      • Johannes · januari 26

        Jag är nyfiken på författare/feministiska filosofer som berör ämnet! Tipsa eller länka gärna.

        Tack på förhand
        Johannes

        Gilla

    • teriba · januari 26

      Så du lämnar hellre en kvinna du älskar än att försöka ändra något som du upplever som ett problem?

      Gilla

    • Linli · januari 26

      Min upplevelse av relationer med män är att de anstränger sig till det yttersta för att verka ordentliga, självständiga och jämställda men så fort de känner sig någorlunda bekväma i relationen så slackar de av och blir som små barn som inte kan dammsuga utan hejjarklack.

      Gilla

  8. Jens · januari 26

    Att dela allt rakt av 50/50 kanske är nödvändigt i vissa fall, men känns väldigt barnsligt.
    Jag tror det viktigaste är att båda ska känna att de gör hälften, och inte tar vad den andre gör för givet. Tar min flickvän disken så gör jag gladeligen resten (handla/tvätta/städa/matlagning/etc.). Jag tror till och med det har gått så långt att vi bägge känner att vi gör mindre än hälften (utan att för den delen ha saker ogjorda).
    Medaljer? Nja.
    Att visa ömsesidig tacksamhet? Ja.
    P.S. Du är bra.

    Gilla

  9. Emma · januari 26

    Åh vad bra!
    Drömmer om att dessa 5 punkter skulle hända i mitt liv..känns ibland som att jag är mamma till ett barn som måste påminna om allt och ta ansvar för all planering och inte flickvän. Är så fullt och så stressigt i min hjärna att det verkligen tar på krafterna och inte minst humöret!

    Gilla

  10. Johanna · januari 26

    Bra inlägg som vanligt! :)
    Undrar hur din analys över den här videon ser ut? http://www.veckorevyn.com/Livsstil/Hyllade-videon-som-visar-hur-det-ser-ut-nar-vi-tjejer-tranar—pa-riktigt
    T.ex. Always videon #LikeAGirls finns det ju saker att anmärka på, trots att meningen är att lyfta tjejer (och tjäna pengar;)).

    Gilla

  11. Erik · januari 26

    En snabb reflektion är att de kvinnor jag har träffat själva är usla på att utföra förslag nr 5. Allt skall berättas/kommuniceras, vad de har gjort/inte gjort och vad de tänker göra. Jag har ett stort antal gånger fått skopa efter skopa med ovett för att jag inte utför något enligt kvinnans standard (eftersom det är av någon anledning bara den som räknas). I min värld är detta bakgrundsbrus som inte behöver basuneras ut, det ska bara göras, men likväl räknas det ändå inte.
    Jag gjorde ett experiment för några år sedan, då jag var grymt less på att höra att jag inte gör något. Jag lyssnade och lydde. Jag släppte prick allt. Underhåll på hus, bilar, städning, tvätt, matlagning, disk, skottning, gräsklippning, you name it - I didn’t do it. Effekten blev intressant - helt plötsligt undrades det varför jag inte gjorde något hemma längre. Jag svarade helt enkelt att jag blev trött på att höra att mitt jobb inte räknades, och därför struntade i det. Pröva själva, det odlar lite mer förståelse i ett förhållande. Kvinnor gör inte allt, och män är inte bara lata. Deal with it. //End rant

    Gilla

  12. Bitterballen!! · januari 26

    Hmmm! I mitt förra sambo förhållande jobbade jag 240 h i månaden, gick hem från jobbet och rastade hunden (hennes) tre gånger om dagen, gick på torget och handlade frukost (ofta inklusive blommor) dom förmiddagar vi var lediga tillsammans, kunde även tänka mig att gå upp och sätta på kaffe dom morgnar hen skulle upp tidigare än mig vilket var ett par dagar i veckan då hen jobbade deltid i grannkommunen.
    Utöver detta försökte jag möta hen vid bussen så ofta som möjligt med Jens hund.
    Jag jobbade som sagt 60 h i veckan mån- lördag och var oftast med och tog disken som stått hela veckan på söndagen.
    Tvätta gjorde jag ofta nattetid.
    I bland hade jag till och med ork till sex, vilket oftast var en uppoffring då hen tjatade om att jag aldrig var kåt och ville ligga med hen.
    Droppen kom tydligen en dag då jag glömt att ringa för jag kom hem ett pat timmar tidigare och tvätten som vanligt stod osorterad i hallen (tvätt tid på kvällen en fredag och jag var för en gångs skull ledig) och hem satt i soffan och kollade film med sitt ex.
    Jag gick genast ut för att jag hade ”glömt” något på kontoret och kom tillbaka en timme senare.
    Då hade exet gått men min älskade hade ännu en gång ”glömt” att sortera tvätten.
    Hen hjälpte till med två maskiner sen var hen trött.
    En vecka senare blev jag utblåst klockan 01:00 på natten utan min id-handling, mediciner som jag måste ta varje dag och min plånbok. Jag fick dessutom inte tillgång till mina andra personliga tillhörigheter i vår gemensamma lägenhet.
    Efter en vecka polisanmälde jag fallet.
    Dagen efter hamnade mina saker och tillhörigheter på gatan, utan pass, medicin och plånbok såklart och fallet av egenmäktigt förfarande och stöld av identitetshandling blev nedlagt.
    Vad säger du om den jämställdheten?
    Hur stort är mörkertalet av män som blir behandlade på detta viset tror ni?

    Gilla

    • HEJ.BLEKK.se · januari 26

      Hej! Det låter inte alls rätt, det var nog bra att du bröt upp. Vad ska jag säga, jag har ingen aning om mörkertal. Du får undersöka det om du är intresserad!

      Gilla

  13. Nils · januari 26

    Fast du drar alla människor lite över en kam när du säger att ”manssysslorna” bara sker sporadiskt någon gång per år. Ja, bor man i en lägenhet i någon söderförort kanske och lever ett twitterliv så byts det kanske inte så mycket olja.

    Men i mitt hushåll finns 3 bilar, varav det är mycket mer än bara oljan som ska bytas sporadiskt någon gång då och då. Snöskottning sker nästan varje vecka från november till maj och på sommaren är det röjning, gräsklippning, målning, renovering, panelbyten, servningar, rör som krånglar, avloppp som läcker, gårdsplanar som ska grusas osv…. Dagligt arbete dvs. Att ta för givet att alla par lever i en lägenhet där hyresförening sköter underhåll och kommunen snöskottningen blir fel på så många sätt.

    Gilla

    • HEJ.BLEKK.se · januari 26

      Det tog jag ej för givet. Se det så här. Om man bor i hus är det ÄNNU större yta att dammsuga, städa och hålla ordning på. Hus är mer jobb för båda parter, oavsett VEM som gör VAD. Därför är jag, och min manliga sambo, helt ointresserad av hus. ;)

      Gilla

  14. Namn · januari 26

    Det går ju inte att avfärda att olika människor har olika normer för hur hushållet ska skötas och se ut. Ibland korrelerar dessa, men inte alltid. Diskuteras inte detta i ett parförhållande så finns det heller ingen gemensam utgångspunkt för att ta lika mycket ansvar för hemmet; den jämlika punkten måste vara en kompromiss, någonstans mittemellan preferenser. Om då en part inte kan acceptera det, utan måste ha nån viss sak på sitt sätt - då blir det ju faktiskt dennes ansvar (och inte partnerns). Sen är det ju en annan sak om någon part bara ligger på sofflocket medan den andra sköter allt för att hemmet ska fungera - det är ju självklart orättvist och ingen utgångspunkt för ett bra, fungerande förhållande.

    Hur ansvaret ser ut varierar ju beroende på livssituation och det blir lite löjligt att nedskriva exempelvis oljebyten, när ALLT som måste göras också måste räknas in till de gemensamma arbetsuppgifterna. Ibland tycker någon att något av det är roligare än nått annat, ibland inte.

    Det är inte så svårt, egentligen - om det finns en dialog i parförhållandet och hänsyn till varandra.

    Tack o hej.

    Gilla

  15. Marika · januari 26

    Hej!
    Känner igen det och är så förbannat trött på att vara ”projektledare” i mitt förhållande med en man.
    Problemet ligger just i det att jag är tvungen at be honom att göra vissa saker hemma, att jag är den som ser och lägger märke till vad som behöver göras. Det är väldigt tröttsamt att säga till, han är ju inget barn utan en vuxen människa. Och jag har förklarat honom att jag önskar att han själv la märke till vad som fattas eller måste göras och ta initiativet för att vi bägge skall må bra i vårat gemensamt hem. Det går liksom inte hem..
    Inte undra på att det blir så där typiskt där ”stackars” manner har blivit en toffel i hemmet, men ingen funderar på varför det har blivit så. Jag tycker inte alls att mannen är ett offer i sig utan jag ser patriarkala strukturer och stereotypa könsroller samt uppfostran bakon det hela.
    Orka leva med en människa(man) som inte vill ta ansvar för att i vuxen ålder lära sig göra sysslor som hen inte fick möjlighet till i barndomen.

    Gilla

  16. cherry · januari 26

    Vilka är dom här männen? Jag vet dom finns. men det är så sinnessjukt. på riktigt dumpa dessa snubbarna så får dom sitta i sin egen lort och byta hur mycket olja på gräsklippan dom vill.

    Gilla

  17. Fredrik · januari 26

    Min fru lagar mat och stryker.
    Jag handlar mat, tvättar och städar.
    Vi har ingen bil.
    Det fungerar utmärkt tycker bägge.
    Frågor på det?

    Ps. En feminist kan säkert hitta nåt att klaga på. Ds.

    Gilla

    • Erika · januari 26

      Ja, jag heter saker att klaga på här. Jag tycker att det är sexistiskt!

      Gilla

  18. Victor · januari 26

    Det enda jag hör är bla bla män är odugliga bla. Va? Det är ingen skillnad på oss. Låt oss städa, vårt sätt är inte sämre än ert. Låt oss tvätta kläderna, nog blir dom rena ändå. Vi kan kanske till och med laga maten! Klaga inte, gör vi det oftare så blir vi bara bättre. Är man inte nöjd med fördelningen av sysslor i hemmet kan man väl för fan prata med sin man. Det kan inte krävas att OECD går runt i varje land, varje by, varje hushåll och ”mäter” hur ”ojämlik” världen är. Jävla larvigt alltså.

    Gilla

    • Johan · januari 26

      Klokt inlägg men tyvärr kommer det fortsätta i samma spår eftersom det inte kommer vara lika enkelt att gnälla på killars ”oduglighet” om tjejerna faktiskt låter oss killar göra nåt

      Gilla

      • zethie · januari 26

        som om det fanns något egenvärde i att ”gnälla” på er, det fattar du väl själv att det är jävligt irriterande att behöva påminna en vuxen människa om vad som behöver göras i hemmet?

        Gilla

    • Erika · januari 26

      Men gör det då!

      Gilla

  19. helenas · januari 26

    Manstårar. Så mycket manstårar. Tråkigt att så få män, både här och på aftonbladet, inte tar emot tipsen och funderar på varför de uppkommit.
    Era kvinnor är stressade, trötta och ledsna eftersom de måste påminna, tjata och be för att - ni ska ta upp er egen skit. Ni säger att kvinnans standard är för hög, slår vilt ifrån er med att ni byter olja nån gång - som om det uppväger att varje dag registrera vad som behöver göras i hemmet, när och hur. Ni säger att passar det inte behöver inte kvinnor bo med er. Älskar ni verkligen era sambos när ni håller på och tjafsar så här, och ska argumentera emot att ta hand om det ställe ni bor i? Är det verkligen en så hemsk tanke? Ni lever hellre ensamma, bara ni får ha det smutsigt?

    Gilla

    • helena · januari 26

      Argumenten går att det är dåligt att kvinnor tjatar, att de är dumma som bor med män, att det är fel på deras standard. Kvinnor är alltså lurade och får skylla sig själva om de vill bo med män? Noterat.

      Liked by 1 person

  20. A · januari 26

    Nu tar jag upp något helt annat. I flera veckor har mina studiekamrater endast pratat om träning - hela tiden. Jag läser en utbildning med en rätt liten klass och vi har verkligen jättekul tillsammans. Ser de som en andra familj. Men sedan många av dem har börjat gå till samma gym pratar de bara om träning, vilka övningar man ska göra och även ibland om mat. Jag har själv en komplicerad syn på mat och vikt sedan tidigare och har försökt stänga av när de pratar, men det börjar bli svårt nu. Jag har några andra i klassen som också är ointresserade, tack och lov. Men idag gick jag därifrån för jag orkade inte lyssna mer. I alla fall. Alla de här diskussionerna har fått mig att tänka på dig och din blogg. Du brukar ju prata om det här ibland. Jag vet egentligen inte vad jag vill säga med det här, om jag vill ha tips på vad jag kan göra eller om jag bara vill skriva av mig och hitta några som har samma upplevelser och vad ni brukar göra i liknande situationer.
    Tack för den absolut bästa bloggen in cyberspace <3 !

    Gilla

  21. Alva · januari 26

    Hej Michaela! Tack för superbra blogg, den är som en fantastisk encyklopedi som jag alltid går in på närhelst jag undrar något/vill lära mig något/söker argument för mina egna värderingar.

    Jag var in på din lista över bloggar du läser och tänkte bara tipsa om att ”Falskheten”-länken länkar till den gamla bloggen, den nya heter http://rummets.se/falskheten/ !
    Kram och tack igen!

    Gilla

    • HEJ.BLEKK.se · januari 26

      Oh, ska lägga in den igen! Tack för att du läser! <3

      Gilla

  22. Fia · januari 26

    Blir F E T T lack på att läsa snubbarnas inlägg här. ”Låt oss göra något då!” skriks det - det är väl för i helvete inget som hindrar er från att göra något på egen hand? Va?! Om en har problem med just detta i sitt förhållande så måste en kommunicera, that is zhe key. Fy fan vad glad jag är över att jag har haffat en karl som faktiskt ser att saker och ting behöver göras och tar tag i skiten på eget initiativ. Tack Michaela för ett bra inlägg, som vanligt :)

    Gilla

  23. Hannah · januari 26

    Nästa gång din man dammsuger hoppas jag att du byter glödlampa, nästa gång han tar reda på disken får du se till så att alla kablar mellan modem/router/tv/dator/playstation är rätt inkopplade och gömda och inte ligger i en stor hög. När han kommer hem med en random present eller blommor, då gör du samma sak nästa dag. Får du hämta ungen på förskola en dag oftare den här veckan, då är det din tur att jobba över nästa. Är det din tur att handla? Glöm inte att åka till bygghandeln och köpa plankor och verktyg så att du kan bygga den där lekstugan på tomten medan din man fixar tvätten. Glöm inte att tiden går fort och det snart är vår, jag antar att ni tar två däck var när ni byter till sommardäck?

    Låt folk leva sina jävla liv som de vill, kvinnor klagar på tok för mycket. De ska ha allt på ”sitt sätt” och ”som de tänkt”, det är inte era mäns uppgift att leva upp till era krav, lär er kompromissa och sluta gråt över att allt är orättvist. Folk i Sverige har det verkligen för bra om de kan klaga på så här banala saker. Tycker fan synd om alla män som råkar hamna med diktatorer som er.

    Gilla

    • HEJ.BLEKK.se · januari 26

      Eh ja. Klart man delar på sysslorna. Har jag sagt något annat? Hemma hos oss är det jag som byter glödlampor och rensar avlopp FYI.

      Gilla

    • Erika · januari 26

      Vad får dig att tro at skribenten inte skulle göra de där handlingarna?
      ”Tycker fan synd om alla män som råkar hamna med diktatorer som er”. Det är nog du som har en diktator. Vad har du för något där hemma?

      Gilla

Kommentera här:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s