Nathan frågade på twitter vilken politisk fråga vi bytt åsikt i och hur det kommer sig. Det fick mig att fundera på alla saker jag bytt åsikt gällande genom åren. En hel del. Några större och viktigare än andra. Här kommer tre exempel.
För några år sedan såg jag inget större problem med altruistiskt surrogatmödraskap, jag romantiserade filmen Juno och gillade idén av att utföra goda tjänster för andra medmänniskor. Idag har jag en extremt negativ hållning i frågan och tycker inte det är försvarbart överhuvudtaget.
När jag växte upp var jag kristen, det var min omgivning och min miljö. Som ung vuxen började jag ifrågasätta min religiösa hållning och såg mig tillslut snarare som agnostiker. Idag känner jag mig bekväm med att kalla mig för ateist, jag finner mental frid i den tankevärlden (precis som en kristen finner mental frid i en annan tankevärld). På ett praktiskt plan är jag fortfarande mer agnostiskt lagd, men rent teoretiskt dras jag till ateism.
Nyligen var jag emot alkoholmonopolet i Sverige – t.ex. att det finns ett statligt Systembolag och att alkohol inte säljs i vanliga affärer. Jag tyckte det var en urbota dum idé och hade en mycket liberal hållning gällande hur alkoholpolitik ska utföras. Men nu har jag ändrat mig, för jag har lärt mig saker om andra och om mig själv. Jag tycker att det är mycket viktigare att värna en kollektiv folkhälsa än att att ge plats åt min egoism och lathet att vilja ha möjlighet att köpa alkohol varsomhelst närsomhelst.
Det är nästan som att det är lite smutsigt att prata om åsiktsbyten, särskilt i politiska miljöer. Jag tror att det finns en rädsla när människor byter åsikt, eftersom de då känns mindre pålitliga – ”men jag trodde att jag kände dig!” Kanske känns det också som att den kollektiva, politiska kraften urholkas – ”men hur kan du svika vårt ideal?”
Jag förändras, mitt liv förändras, mina åsikter förändras. Jag ser det som något positivt. Tänkande, läsande, skrivande människor byter åsikt. Hela tiden. Det är inget konstigt, utan visar på stor ödmjukhet och öppenhet inför sin egen intellektuella värld.
Detta kan vara bra att ha i åtanke när man gräver i andras förflutna. ”Men år 2008 sa du så här!” Det gjorde jag säkert. Det är också möjligt att jag gjort en helomvändning sedan dess.
Vilken politisk fråga har du bytt åsikt gällande?
Heja! Att byta åsikt är ett tecken på utveckling! Dessutom brukar ju inte ens grundläggande värderingar ändras, så man är ju på så sätt fortfarande samma person, man har bara tagit till sig mer information och, som du skriver, lärt sig mer om sig själv och andra.
GillaLiked by 1 person
Jag ser det som en väldigt positiv egenskap att kunna byta åsikt. Det sägs att Keynes, när någon anklagade honom för att ofta byta åsikt, ska ha svarat: ”När jag får ny information ändrar jag mina slutsater. Vad gör ni, sir?” Oavsett om han faktiskt sa det är det rätt inställning. Det är inte inkonsekvent att byta åsikt. Tvärtom. Om en är konsekvent måste en ändra åsikt om en får ny information som motsäger det, som ens tidigare åsikter byggde på. Den som aldrig ändrar åsikt i någon fråga kan inte lära sig mycket nytt. Jag har bytt åsikt i många frågor, och jag har starka åsikter nu om saker jag inte hade så mycket åsikt om tidigare. Mina värderingar är ganska stabila men jag lär mig nya saker.
Jag tycker också att en bör vara ödmjuk inför möjligheten att en kan ha fel, och att en inte förstår alls. Det finns de som ändrar visserligen ändrar åsikt, men så fort de får en ny åsikt verkar det som att de alltid har haft den. Som att de har noll förståelse för att någon kan tycka annorlunda.
GillaLiked by 2 people
Oj, det är nog många saker. Jag växte också upp i en kristen miljö, närmre bestämt inom pingströrelsen och t. ex. att jag tyckte att fotoutställningen Ecce Homo var hädelse och en fruktansvärd kränkning av min rena och oskuldsfulla herre och frälsare som i den framställdes som en könsvarelse. Halvstånd under dopritualen?!? *svimmar* Idag är jag ateist och uppskattar bilderna som de konstverk de är.
GillaGilla
Intressant! Jag tillhörde också pingstkyrkan. Upplevde den väldigt bokstavstroende och jag kan inte gå med på deras varken praktik eller teori.
GillaGilla
Det gör inte jag heller. Jag har inte satt min fot i en pingstkyrka sedan jag var tonåring. Kommer nog inte göra det igen heller såvida jag inte måste, som ifall mina föräldrar väljer att ha sin begravningsgudstjänst i en sådan.
GillaGilla
Adoption! Ville förut eventuellt adoptera och såg inte alls problematiken i det. Har ändrar mig nu och känner att det är högst problematiskt. Alkohol har jag också ändrat uppfattning om. Är ganska negativ till det över lag numera (av väldigt personliga skäl) och förstår typ inte meningen med det.
GillaLiked by 2 people
Jag har sedan länge varit socialist men inte varit för revolution då det kännts odemokratiskt och sagt att kommunism vore ju fint men bara är ett önsketänk. Men ju mer jag läste om dessa begrepp, grottat ner mig i böcker av Lennin, Trotsky och Marx m.m har jag fått en klar insikt och ändrad uppfattning om samhället jag lever i och den demokratiska processen. Vilket känns jävligt bra, att kunna se i nya vinklar och ha förståelse för sina tidigare argument/farhågor/syn aspekt.
GillaLiked by 1 person
Hej Michaela, Hej BLEKK! Du är så klok eller så är det för att jag håller med dig som jag tycker det:) Det jag har lärt mig på 56 år (IDAG!!!!) verkar du ha kommit fram till för länge sedan och man kan ju alltid ändra sig…det gillar jag också, smart och ödmjukt på samma gång!
GillaGilla
På tal om åsikter och adoption som ovanstående nämnde, skulle inte du kunna skriva lite kort om adoption? Typ vad du tycker om det och varför. Jag tycker det är så svårt att hitta kritik till det, och det skulle vara jätteintressant att läsa vad du tycker om det! :D
GillaGilla
Jag tror Vardagsrasismen har skrivit massor om det! Googla ”Vardagsrasismen + adoption”. :)
GillaGilla
Adoption är något som jag har ändrat åsikt om. Från helt oproblematisk och positiv bild till en problematisk och mer komplex bild, och det som satte det fröet var http://rummets.se/blog/jag-vet-att-ni-egentligen-ville-ha-ett-annat-barn/ och efter det har jag läst på mer om adoption ur adopterades synvinkel. Adopterad i Sverige som finns både på instagram och Facebook är jättebra. Det är ett stafettkonto där olika personer som är adopterade gästpostar i en vecka.
GillaGilla
Bör tilläggas att Adopterad i Sverige är en seperatistiskt konto, så icke-adopterade får inte kommentera men alla får läsa och suga i sig av gästpostarnas vittnensmål och tankar.
GillaGilla
Jag var aktiv liberal för några år sedan och det hade nog mycket med hur miljön runt omkring mig såg ut och vilka tankegångar jag påverkades av, samt att jag är väldigt priviligerad i samhället förutom att jag är kvinna. Sedan kom jag över andra tankesätt, läste på om andra teorier och såg lite längre utanför mig själv och är numera socialist. Feminismen gjorde mycket för den övergången också, att skapa sig en förståelse för patriarkatet som är den samhällsstruktur som påverkar mig personligen på ett negativt sätt gjorde det enklare att förstå andra strukturer i samhället. Ofta känns det i politiska sammanhang jobbigt att erkänna det trots att jag egentligen ser det som en positiv sak, att jag har utvecklats personligt och faktiskt reflekterat över mina åsikter så till den grad att jag faktiskt helt bytt synsätt på mycket.
GillaLiked by 1 person
Jag skulle tycka det var jätteintressant om du ville skriva en analys på Juno. Älskar den filmen, och har gjort ganska länge. Men har liksom på senare tid sett den med nya ögon, och att höra din syn på den skulle vara väldigt intressant
GillaLiked by 1 person
Det var inte många år sedan jag kallade mig själv för jämställdist och fnös lite åt det här med feminism. Vill bara dö när jag tänker tillbaka på det men som tur är så har jag ändrat åsikt och det är ju för jävla skönt att det är möjligt. Vilken trökig person jag hade varit annars känner jag spontant.
GillaLiked by 1 person
Klart man måste kunna ändra sig. Det är lite därför jag hoppas på att diverse människor ska inse vad ödmjukhet är och ändra åsikt till slut.
GillaLiked by 1 person
Håller absolut med om att ändra sig är positivt, då har man ju tänkt efter och utvecklats = typiskt bra.
Föresten har This American Life ett avsnitt om att ändra sig, lyssna vetja! http://m.thisamericanlife.org/radio-archives/episode/555/the-incredible-rarity-of-changing-your-mind
GillaLiked by 1 person
Det är vettigt att kunna byta åsikter.
GillaLiked by 1 person
du är så jävla grym!!! <3 tack för att du tar upp det här.
GillaLiked by 1 person
Jag tänker på Groucho Marx berömda citat ”dessa är mina principer, och ogillar ni dem, så har jag andra”. Mycket bra inlägg. Många människor har svårt att se andra förändras, talar om konsistens. Kanske är det en otrygghet.
GillaGilla
Har ändrat åsikt om massa grejer!! För bara några månader sedan tyckte jag att surrogatmödraskap var oproblematiskt, samma sak med adoption. Dock tycker jag ibland att det känns som att människor inte tar ens åsikt seriöst bara för att en nyligen ändrat sig och att de som har tyckt samma sak länge ses som mer övertygande och trovärdiga. Jag tycker att det finns något fint i att byta åsikt, att omvärdera sin kunskap och sina värderingar.
GillaGilla
Håller med om att det är både naturligt och positivt att man ändrar sig, jag ser ingen poäng med att hålla kvar vid gamla åsikter, jag tycker de ska vara grundade i vad man tycker känns mest logiskt utifrån den information man har. Men när man får ny information, om det visar sig att nåt man trodde var fakta inte var sant, eller om man helt enkelt kommer på nya vinklar att se saker från, då måste man ju uppdatera sina åsikter så att man känner att de passar in i ens världsbild och är motiverade.
Det finns många saker jag ändrat mig om, t.ex. tyckte jag när jag var liten att alla som inte var heteronormativa var konstiga och lite äckliga, men har efter hand blivit mer och mer accepterande och förstående och insett att alla ändå är människor.
GillaGilla