Kroppsideal är något vi skapar. Det förändras över tiden och går från stor till liten från bred till smal. Den gemensamma nämnaren är att oavsett hur kvinnor, och män, modifierar och förändrar sina kroppar ser det rådande idealet till att de aldrig kan bli nöjda. Det är ouppnåeligt, omöjligt och i ständig förändring.
För mer än 100 år sedan, när folk inte var supersmala, såg annonserna ut så här:
Men sedan förändrades det. I krigs- och svälttider då människor var undernärda återgick idealet till att bli mulligt igen. Så under första halvan av 1900-talet såg alla annonser ut så här:
Ja, även i Sverige. Följande annons fann jag i svenska Allers från år 1938. ”Ni mår bättre, sover bättre, känner Er mindre trött och irriterad – ser bättre ut – om Ni har en smula hull på kroppen. Titta på den där stiliga flickan med den fylliga figuren – förr var hon en ‘ben-get’ som ingen brydde sig om.”
Men sedan förändras allt igen. Vi har mer mat på borden, och mer hull runt midjan. Så nu var det dags att förändra idealet igen. ”Hunger – the fat persons enemy!” Vi började se annonser som såg ut så här:
Sedan 1990-talet ser alla kroppsannonser mest ut så här hela tiden:
Idag, på 2000-talet, har vi ett kroppsideal som liknar detta:
Och detta:
…och detta:
Problemet med det rådande idealet är att unga tjejer nu vill se ut så här:
Och såhär:
..och såhär:
Ett annat problem är att skådespelerskor, kändisar och artister känner att de måste minska sitt kroppsomfång för att passa in i det krävande idealet, kroppsformen i säsong 2 är inte sällan olik den i säsong 1:
Allt detta, och en rad andra faktorer, leder till att unga tjejer utvecklar ätstörningar i allt större omfattning. 65 % av alla tjejer i USA har någon form av ätstörning någon gång i sitt liv. 53 % av alla trettonåriga tjejer är missnöjda med sina kroppar. Vid 17 års ålder har denna siffra stigit till 78 %. 17 % av alla tjejer har ett självskadebeteende någon gång (källa).
Jag vet inte om ni hänger på Tumblr, men där kan man söka efter taggarna pro-ana och thinspo (thinspiration), och då ser det ut så här:
Så när alla mår dåligt, har ätstörningar och har gått ner i vikt för att anpassa sig till idealet, bestraffar vi tjejerna och kvinnorna - IGEN! - så här:
Löpet: 28 januari 2013.
Men lugna, bara lugna. 2012 hade någon reklammakare börjat ändra idealet så här:
Snart konstruerar vi ett nytt kroppsideal som aldrig kommer göra oss lyckliga. Snart hittar vi nog nya taggar på Tumblr.
Update: Typexempel på dubbelbestraffning av kvinnor. Denna internet-meme har vi sett rotera nätet ett par varv.
Det handlar bara hela tiden om att kuva kvinnor genom att standigt saga at dem att de inte ar bra nog. Efter 10 ar med atstorningar sa har jag antligen borjat fatta hur sjukt det ar. Battre sent an aldrig. Tack for bra artikel!
GillaGilla
Gud vad bra detta är!! Bästa inlägget jag någonsin läst tror jag, och det stämmer så himla mycket. Man glömmer lätt att det inte är MIG det är fel på när jag inte lyckas vara snygg, få A i alla ämnen, alltid underhållande, ha felfri hy, väga 45 kg men inte ha en ätstörning, hinna umgås med alla mina vänner och samtidigt jämt vara så himla LYCKLIG, utan att det bara är ett ideal som samhället hittar på som faktiskt är omöjligt. Du är bäst, tack för detta!!
GillaGilla
Hej!
Vad kul att höra att du gillar. Och ja, du har helt rätt, kom alltid ihåg att ideal är hittepå, folk borde vara som de vill och är.
GillaGilla
Mycket intressant läsning! Den enda frågan som återstår är ju VARFÖR vi människor gör så här mot oss själva? Vem är det som styr och hur får vi stopp på eländet? Tack för ett bra inlägg/Malin
GillaGilla
Det är så jävla sjukt! När ska vi bara låta alla kroppsformer va bra nog. Usch.
GillaGilla
Hur bra inlägg som helst!
GillaGilla
Jättebra inlägg. Det värsta är ju att det inte bara är de ätstörda som är störda, utan att det ses normalt för de flesta kvinnor att banta då och då, vilja bli smalare, ”unna” sig, inte äta ett visst livsmedel. Jag försöker sedan 2 år tillbaks att bli frisk från min ätstörning men det är inte lätt när man ofta får höra ”men gud så tjock jag har blivit” ”kolla mina feta lår” eller ”inga sötsaker eller kolhydrater för mig!” Då undrar man ju vad man ska bli frisk till? Detta eller? Jag har några få kompisar som aldrig pratar om vikt, och jag är SÅ tacksam för detta. Fortsätt skriva och belysa! Tack!
GillaGilla
Tycker det är lika hemskt att kritisera ”smal” idealet.
Det finns ju mängder av människor som är underviktiga naturligt.. tycker man ska strunta i andras kroppar..
Vem bryr sig lixom? Vi är alla människor, och jag tycker dessa modeller är vackra.
Inte för att dom är magra, Utan människor.. Och modellerna har faktiskt blivit lite större.. åtminstonde i klädtidningar/modetidningar osv.
Hälsosamma med andra ord.. Vem bryr sig om vad andra tycker?
Det är sin egna åsikt som räknas.
GillaGilla
Det är skillnad på att kritisera ett smalhetsideal och smala personer.
GillaGilla
Hej!
Intressant inlägg och ett så klart mycket viktigt ämne. Men vad jag funderar på är om det är väldigt bra att visa upp allt det där som samhället tycker är snyggt och hur en kvinna ska se ut. I mitt huvud pågår det ett krig varje dag, och jag tror i många huvuden på andra kvinnor/tjejer likaså, att jag känner mig tjock men skäller på mig själv för att jag inte är det, och att det bara är idealet som får mig att känna så. Men att hela tiden och väldigt mycket behöva se och få det utpekat för sig vad som är idealet och hur andra människor (samhället) tycker att man ska se ut förstärker tyvärr den känslan av att ANDRA inte kommer tycka att jag är snygg nog om jag har lite extra fett här eller där. Jag vet att det låter väldigt motstridigt men jag ser tyvärr ett problem i ditt blogginlägg på det viset. Jag förstår att vad du försöker uppnå är det motsatta och att man ska försöka tänka om. Problemet är att de flesta av oss vet detta redan men att ständigt tänka på och veta hur ANDRA (eventuellt) uppfattar en får en inte direkt att lättare känna sig okej som den man är. Det är ju det största kruxet i kampen mot idealet; för att kritisera, visa och lyfta fram det tror jag förstärker det i huvudet på folk samtidigt som det debatterar det och försöker komma till en förändring.
Det är så klart väldigt viktigt att lyfta fram ideal som sjukligt smala eller ouppnåeliga och att på ett feministiskt vis kritisera idealet och inte deras kroppar, för man måste sluta hänga upp sig på hur kvinnor ser ut (!!!!!). Och för övrigt tycker jag att du har en bra och viktigt blogg. :)
Tack för mig :)
/Matilda
GillaGilla
Tacktacktack! Bästa inlägget jag läst på länge.
GillaGilla
Det som typ är sjukast av det här med att sånna tidnkngar skriver om ”stjärnorna som är alldeles för underviktiga” och ”Har *namn* en ätstörning? Hon måste börja äta!” etc är liksom att det är ju DE TIDNINGARNA som från början skrev om hur man kan gå ner i vikt och om olika dieter osv. Det blir liksom dubbelmoral och jag blir typ illamående och vill typ skrika åt dem att det är ju DERAS fel (inte bara dem såklart, men sånt påverkar ju väldigt mycket) att folk börjar gå ner i vikt och får ätstörningar. Blir så arg. Ugh.
GillaGilla