(Det här inlägget är en korspublicering, då texten även publicerats på konstpretton.se, en Malmöbaserad kultursajt).
Alliansen sa i början av året nej till kvotering. Vår nuvarande jämställdhetsminister Maria Arnholm är tveksam till att ”kvotera och lagstifta” medan hon säger att hon är villig att ”hitta typ av system tillsammans med näringslivet, som passar oss i Sverige”.
Min fråga är givetvis vad detta system innebär, om inte kvotering? Vad passar oss i Sverige?
I ett Sverige där det finns fler vd:ar som heter Johan än det finns kvinnor i bolagstoppen. I Sveriges privata bolag där en grupp människor är överrepresenterade, närmre 80 % av cheferna är män. I ett Sverige där klyftorna i nettoinkomst mellan kvinnor och män ökat med 40 % sedan högerregeringen tillträdde. Maria Arnholm, vad syftar du på för system?
Chansen att ett jämställt arbetsklimat skulle ske spontant är liten. Chansen att fler män skulle bli sjuksköterskor, fler kvinnor skulle söka sig till näringslivet, att lönegapen mellan kön och mellan olika branscher skulle suddas ut av sig själv är obefintligt.
Anställning ska erhållas av den person med mest lämplighet och relevanta meriter. Men denna grundidé kan enbart sättas i praktik om ingen diskriminering sker, vare sig det gäller kön, etnicitet och sexuell läggning. Och eftersom vi idag har ett samhälle där människor strukturellt och systematiskt diskrimineras för ovan angivna faktorer så krävs kvotering för att jämna ut skillnader och för att få ett jämställt arbetsklimat.
Ta etnicitet som exempel. Sydsvenskan skrev om ”Erik” och ”Hassan” som hade exakt likvärdiga meriter och kunskaper och ansökte om samma tjänst. ”Erik” hade dubbelt så stor chans att få komma på arbetsintervju, fastän att det bara var deras namn som skiljde dem åt.
Eller så kan vi kolla på representationen av kön. Metro skrev häromdagen att åtta av tio artister på årets festivaler är män. Sveriges festivaler ges ett ypperligt tillfälle att se över sina rutiner som festivalkommitté och boka för en jämnare könsfördelning. Börja se över representationen av kvinnor och HBTQ-personer.
Men i Sverige ska vi inte kvotera, vi ska införa ”något typ av system”. Är detta system en kartläggning av ojämställdhet? För i så fall är den redan gjord, varsågod. Är detta system ett valfritt alternativ för varje enskilt företag? För i så fall är det meningslöst, ingenting händer hos företagen fastän att de är medvetna om problematiken. Arnholm, vad är det för ”ett slags system” du syftar på?
Kvoteringsfrågan handlar inte om kompetens. Det visade sig i Norge att efter deras lagstiftning om jämställdhet i bolagsstyrelser att kompetensen och utbildningsnivån blev högre efter att lagstiftningen satts i praktik. I Sverige vet vi till exempel att fler kvinnor än män tar ut högskoleexamen, men ändå är många kvinnor frånvarande på en hel del arbetsmarknader.
De kvinnor som är motståndare till kvotering menar ofta att de ”inte vill få någonting extra på grund av sitt kön”. Till er vill jag säga att det får ni inte. Det har ni aldrig fått. Ni får aldrig något extra på grund av ert kön, däremot kan ni i en anställningssituation där de väljer mellan er och någon annan med likvärdiga meriter få rösten att falla på er. Detta kallas för positiv särbehandling, ett något missvisande namn eftersom det inte är någon särbehandling alls, snarare rättvis behandling av anställningsprocessen för att få ett mångkulturellt och mångsidigt arbetsklimat.
Om man tänker efter så finns kvotering redan i hög utsträckning. (vita) Män har blivit inkvoterade på arbetsmarknaden hur länge som helst. Vilken slump att det ofta är just de som är emot kvotering.
Så länge vi har ett samhälle och ett arbetsklimat där vissa grupper av människor systematiskt och strukturellt diskrimineras behövs åtgärder tas för att föra oss i en annan riktning. Åtgärder kommer inte ske spontant av sig själv, däremot kan lagstiftning och kvotering göra skillnad. Kvotering skulle ge oss bredare kompetens, mer mångfald och ett mer mångsidigt arbetsliv. Kvotering behövs eftersom det får saker att hända och förändras, något som annars inte sker.
Men då är jag ju givetvis nyfiken: Arnholm, vad är det för typ av system du syftar på?
Jag vill veta.
Grymt! En av de bästa motiveringarna för kvotering jag läst, lätt. Är själv lite vacklande pga att jag avskyr det eviga könandet samhället sysslar med. Men, samtidigt behöver vi ju belysa snedfördelningen för att sedan kunna släppa frågan tänker jag. Bra att du tar upp hbtq-personer också.
GillaGilla
Verkar som att folk inte fattar att det redan finns en positiv särbehandling, bara att den är riktad mot män. Bra förklarat, känner mig redan klokare! :)
GillaGilla
Nej, positiv särbehandling kan inte ske mot män, om det inte sker på en kvinnodominerad arbetsplats. Läs på om arbetsrätt innan du börjar uttala dig om frågor du inte vet ett skit om.
GillaGilla
Anna, varför måste man veta ALLT för att få vara med i diskussionen med dig? Ingen blir smartare sådan attityd. Du får nog ta och lugna ner dig lite om du vill att frågan skall gå framåt, kanske hjälpa oss som inte är lika pålästa som du att förstå varifrån din ilska kommer. Jag har svårt att finna sympati med dig nu när du uttrycker dig såhär klumpigt
GillaGilla
Har varit väldigt sne när det kommer till saker som kvotering, men nu visade du att jag bara tänkt fel, tack för nyttig synvinkel!
GillaGilla
Jag sökte nyligen arbete där det i sökingen stod att ”kvinnor och individer ifrån invandrarbakgrund kan komma att kvoteras in” När man sen får reda på att man fått högsta på alla tester och antagningar men ändå undanbeds en tjänst för att mitt kön är överrepresenterat på arbetsplatsen… Kan man då tycka att kvotering är något som främjar jämställdhet. Kan du ge mig en ordentlig anledning så kan jag tänka mig att grunna på detta. Det är tredje gången detta inträffar…
GillaGilla
Inlägget förklarar. Överrepresenterade personer ska ge plats för underrepresenterade av angivna skäl.
GillaGilla
Jag skulle tycka det vore lite underligt, om jag startar ett bolag och sedan blir tvingad att dela min plats i mitt eget företag med en man, på grund av kvotering. Varför skulle det vara bättre?
GillaGilla
Är män underrepresenterade? Nej, givetvis skulle du helst dela platsen med en kvinna.
GillaGilla
Men du pratar om jämställdhet och i detta andetaget låter det som rättvisa. Jag håller med om att det låter rättvist, men det är jämställt.
GillaGilla
Kvotering är inte så enkelt som 50/50 jämställdhet. Kvotering är ett verktyg för att gynna de grupper som systematiskt blir missgynnade, t.ex. kvinnor, handikappade, invandrare. Därför är kvotering intersektionellt och kommer aldrig vara enbart handla om en exakt jämn fördelning mellan t.ex. kön.
GillaGilla
Det låter rimligt — men vi är överens om att det är en form rättvisa och balans vi eftersträvar, eller hur?
GillaGilla
Absolut, vilket är detsamma som jämställdhet. Att t.ex. kvinnor får samma möjligheter och rättigheter som män är jämställdhet. Resultatet = rättvisa/balans.
GillaGilla
Förklara detta då, en av mina kompisars morbror jobbade som lägre chef på ett företag, han gjorde bra ifrån sig på arbetet, men han får sparken… gissa varför? jo därför kvotering, han får reda att de anställt en kvinna istället som inte äns visste hur man skulle göra jobbet och ändå chef. Anser du att detta är bra kvotering? Kvotering är fel då det alltid är sexistiskt mot den person som inte blir inkvoterad. Gå efter utbilding/kompetens inget annat.
GillaGilla
Det du beskriver låter extremt osannolikt med tanke på att 1. Det är inte tillåtet att sparka någon i Sverige utan skäl så som att personen misskött sig grovt eller på grund av arbetsbrist. Kolla upp själv i LAS.
2. Den typen av kvotering förekommer inte i Sverige då positiv särbehandling enbart får förekomma mellan två SÖKANDE till ett arbete om meriterna är likvärdiga (finns också med i LAS).
Därför kan det därför finnas följande möjliga förklaringar:
1. Företaget bröt mot lagen, vilket är möjligt men mycket osannolikt. Facket skulle gått i taket och företaget skulle få betala skadestånd som bara fan om det uppdagade sig. Jag har svårt att tro att företaget inte var medveten om LAS och att de skulle riskera en sådan sak enbart för att kvotera in en kvinna som (enligt vad du påstår) inte kunde jobbet. Vem tjänar på det liksom?
2. Din kompis morbror fick sparken av någon annan anledning.
3. Det du berättar har öht aldrig ägt rum utan är en vandringssägen.
Jag har svårt att tro på historier där någon på nätet säger att ”min kompis brors flickväns morbrors frus son blablabla”. Historien är inte speciellt trovärdig från första början och speciellt inte när den inte kommer ifrån huvudkällan.
GillaGilla
På pappret kan kvotering se hur bra ut som helst, men i verkligheten ska den aldrig användas. Det är bara att titta på när försvaret kvoterade in kvinnor.
De var tvungna att sänka fyskraven för kvinnorna. De kvinnor som hade kommit in utan kvoteringen fick ett mindre helvete då de inte togs på allvar. Kvinnorna som kom in på kvotering klarade egentligen inte av utbildningen. Det är inget nytt att kvinnor och män har olika fysiska förutsättningar. Annars skulle damer och herrar tävla mot varandra i friidrott.
Att vi behöver en jämnare fördelning mellan könen i företagstopparna är fakta, men kvotering, är och kommer alltid att förbli en dålig idé.
Ett av Sveriges största företag har tagit fram en annan modell för att försöka jämna ut könsklyftorna. Där har de satt som mål/krav att minst 1 kvinna ska komma till slutintervjun, men bäst lämpad får jobbet.
Ett annat förslag som varit uppe är att göra arbetsansökningar könsneutrala och nationsfria. Nu kommer jag inte ihåg vem som kom på den här briljanta idén. Då blir du på riktigt bedömd för din kompetens och inget annat.
Men i stort sett allt är bättre än kvotering då den på sikt bara skapar större klyftor. Att kvotera kan jämföras med kommunism. En idé som låter bra på pappret men som inte fungerar särskilt bra i verkligheten.
GillaGilla
Jag har själv svängt fram och tillbaka i frågan, men i slutänden tror jag ändå på det som också föregående person var inne på, att göra ansökningsprocesserna neutrala genom att plocka bort sådant som namn och kön. På så sätt kan ingen påstå att dagens underrepresenterade grupper skulle ha kommit in på jobbet på sämre meriter.
GillaGilla
För att bli VD krävs det att man inte är rädd för att trampa någon på tårna. Man måste våga ta för sig.
Män är mer benägna att göra detta. Enkelt.
GillaGilla