Häromdagen fick jag ett mail från en person som tidigare hade haft ätstörningar, och nu på grund av yttre påverkan, börjat tänka på sin vikt igen. Jag svarade med mitt allra bästa pro body-pepptänk, och postar det nu här.
Så här försöker jag själv alltid tänka när jag har dåliga kroppsdagar. Tro mig, det har jag fortfarande efter 5 år och kommer förmodligen alltid ha. Har man haft ätstörningar eller annan vikt/kropps-problematik, oavsett vilken typ eller hur länge så behöver man lära sig att tänka om och försöka se sin kropp på nya sätt. Så här till exempel:
__________________
Försök acceptera och respektera den kropp du har just precis nu. Inte den kroppen du hade eller vill ha. Bry dig inte om att förändra den. Förmodligen har du redan spenderat mycket tid, kanske år, på att försöka förändra din kropp. Nu kanske det är dags att låta den vara ifred?
Tänk så här. Din kropp är ett praktiskt redskap. Din kropp är ett verktyg och ett transportmedel. Tanken är revolutionerande, och hjälper dig när du får återfall. Din kropp är ett transportmedel som tar dig runtom i världen, i städer, på tåg, mellan bussar och jobb. Din kropp är ett redskap som hjälper dig att bära lådor, måla väggar och dansa på klubbar. Din kropp är ett redskap för att ha sex och känna njutning. Din kropp är ett redskap för att äta, umgås runt ett middagsbord och bli mätt. Det är din kropps funktioner – stanna vid dem och tänk aldrig längre. Tänk vad din kropp kan göra för dig, inte vad du kan göra för din kropp. Hur din kropp ser ut är oviktigt.
När du ätit mat så ska du tänka på din kropp som en kompis, i synnerhet din mage. Din mage är din bästis. Du vill behandla din bästis på bästa sätt, du vill ge den god mat och ta hand om den. Du hade inte önskat att din bästa vän laxerade, kräktes, blev slagen på, blev modifierad för att se annorlunda ut. Du hade inte önskat att din bästa vän fick svälta. Det vill inte din mage heller.
När du ätit. Känn på din mage. Förstå att den är mätt. Tänk: ”Gott va, magen! Nu blev du jättemätt!” Din mage är glad. Din kropp är glad för att den får mat och näring. Nu kan den återgå till att vara ett redskap, ett verktyg och ett transportmedel för dig. För att springa, ramla och gå.
Det är också i den här processen din kropp förvandlas till enbart en kropp. Din kropp är då inte längre till för någon annan – den är till för dig. När du börjar se på din kropp som ett redskap kommer du sluta se din kropp som ett objekt, som sexualiserad och avhumaniserad. Det blir då enklare att känna frihet i att finnas i din kropp eftersom du blir det handlande subjektet.
Du har redan ägnat alldeles för mycket tid på att försöka förändra din kropp. Det är dags att lämna den ifred nu.
__________________
det här är så bra skrivet, och så oerhört viktigt. berörs av allt du skriver men detta känns ännu mer, på något sätt. tack för att du är så bra, och framför allt, delar med dig av alla bra synsätt/åsikter.
GillaGilla
Väldigt, väldigt bra inlägg. Säger som Lotta: tack för att du delar med dig av all din klokhet!
GillaGilla
Håller med de andra. Viktigt och tänkvärt inlägg.
GillaGilla
Fantastiska, fantastiska, fantastiska du. Detta kommer jag bära med mig och kika på då och då när det behövs <3
GillaGilla
Så himla bra skrivet! Helt sjukt vilka tankar man automatiskt har om sin kropp oavsett om man lider av ätstörning eller ej. Tänk om det vAr så enkelt att skala av allt vi blivit vana att tänka kring våra kroppar. Känns som vi skulle vara mycket gladare då.
GillaGilla
En två tre tårar, så bra sagt I die.
GillaGilla
Tack Lotta, Agnes, Carro, F, Oscar och Yngve. Fint att ni gillar texten så mycket. Kram. <3
GillaGilla
Behövde detta. Tack. <3
GillaGilla
Intressanta tankar om kroppen. Bra! :)
GillaGilla
Reblogged this on Christer.L.Hansson and commented:
Intressanta tankar om synen på sin egen kropp
GillaGilla
Fint skrivet!
GillaGilla
Tack Fanny!
GillaGilla
Himla bra inlägg.
GillaGilla
Åh, ett så himla bra inlägg! I kampen mot mitt idiotiska begär att bli så smal som möjligt, försöker jag att följa detta tankesätt. Det är inte det lättaste, men denna text och andra liknande texten på denna blogg hjälper faktiskt ganska ofta! Tack för att du skriver så bra om hur man kan kämpa mot ätstörda tankar och beteenden!
GillaGilla
<3 tack. fint att höra. du kommer klara det!
GillaGilla
det här är så himla fint och bra skrivet, tack <3
GillaGilla
<3
GillaGilla
det här är så bra. har haft mycket ångest över kropp och vikt och mat och träning senaste halvåret. gått ner i vikt och gjort mamma orolig och gått upp ett kilo igen och hatat hela mig. jag har haft koll på hur många hundra gram (!?!?!) jag gått upp eller ner från en dag till en annan. när det blir alldeles för mycket brukar jag läsa det är och det hjälper så himla mycket, så tacktacktack <3
GillaGilla
Hej, vill verkligen tacka och bocka för detta. Har ansett mig frisk och en del av mig är det och en del av mig är inte alls i närheten av detta. Tack. Min mage ska vara min bästis så många dagar som möjligt framöver. Blir alldeles rörd till tårar, tack för att du får mig att tänka till.
GillaGilla
TACK, vad fint. <3
GillaGilla
Inser nu att detta inlägget skrevs för en mindre evighet, men jag måste bara kommentera och tacka. Just nu sitter jag ner framför datorn och känner lite hur magen är sådär ”pösig och mätt” (trots att jag anser mig själv vara frisk sen ett par år tillbaka) och funderade innan jag läste detta om jag inte skulle ta och gå och promenera en liten runda bara för att (eller något så litet som att gå en sväng till köket, herregud). Men i och med detta så känner jag bara att WTH, varför ska jag skälla på min mage för?! Varför ska jag som frisk fortfarande känna en molande avsky för den där förbaskade magen som aldrig är tillräcklig?! Jag behövde verkligen läsa det här, och bli påmind, så TACK!
GillaGilla