Q&A: Ätstörningar, del 4

Här kommer del 4 av Q&A: Ätstörningar. Som vanligt utfärdas en triggervarning för beskrivande frågor. Jag har tagit bort stora delar av frågorna som ersatts med [xxx] på grund av trigger. Tidigare delar kan du läsa här: del 1, del 2, del 3.

Fråga:
Väldigt länge har jag känt mig nöjd och okej med min kropp. Ibland har jag till och med känt mig snygg. Det ändrades helt efter att jag fick mitt andra barn. [xxx] 
Finns det något jag kan göra för att släppa dessa hjärnspöken? Jag vet ju att jag aldrig någonsin hade reagerat på samma sätt om jag sett en annan person med en sådan kropp som min. Jag kanske till och med hade tyckt att den var fin. Alltså handlar det inte om hur kroppen har ändrats utan det handlar om hur min uppfattning om min kropp ändrats. Trots att jag vet det lyckas jag inte sluta ogilla hur jag ser ut. Jag vill inte längre vara med på kort för det känns så jobbigt att se hur mycket i mitt utseende som skiljer sig från min inre bild. Det hjälper inte direkt att jag aldrig blivit särskilt bra på kort. Hur slutar man gömma sig för hur man ser ut och accepterar läget? Kanske till och med känner sig stolt och glad över sin kropp?

Fråga:
Jag har komplex över min kropp, vilket är otroligt sorgligt för jag vet att jag är skapt såhär och min kropp gör helt fantastiska saker. [xxx] Jag har tidigare varit emot all typ av plastikoperationer men nu har jag börjat fundera på en bröstförminskning. Det känns som jag blir begränsad hela tiden i allt, trots bra bh:ar och sportbh:ar gör det ont när jag springer, jag har dålig hållning och brösten känns mest ivägen. [xxx] Så till frågan, vad tycker du om sådana operationer? Hur ska jag gå tillväga? Bygga upp mitt självförtroende? Jag vill tänka att det är såhär jag ska se ut och det finns betydligt viktigare saker att bry sig om, men jag kan inte undgå att jag faktiskt må dåligt över det här varje dag, både psykiskt och fysiskt. Jag skäms för att säga att jag skäms. Jag tränar ganska regelbundet och äter det jag vill, min hälsa är viktigast, men hur ska jag göra tycker du? Jag vill ju må bra! Och älska min kropp, inte ha ont [xxx].

Fråga:
Jag tänkte höra om du har något tips på hur jag kan bli av med min kroppsfixering? Jag har sjuka ideal och tycker det är fint när man är extremt smal, som modeller. Att bojkotta magasin osv funkar ju, men för att komma bort ifrån idealen känns det som att man måste gå i ide, de finns ju överallt. Känns som att jag aldrig kommer kunna vara nöjd med min kropp om jag inte ser ut som idealen gör, men samtidigt vill jag inte vara underviktig för jag vet att det inte är bra för hälsan. Kommer tappa min mens osv igen. Hur gör man? :(

Fråga:
Jag har alltid haft svårt med mitt självförtroende och ifrågasätter mig själv väldigt ofta. Har du tips på hur man kan få ett bättre självförtroende?

Fråga:
Hur slutar man bry sig om vad andra tycker och tänker? 
Hur får man ett bättre självförtroende?
 Hur accepterar man sin mage för det den är?
 Har haft anorexi i nära 4 år och har sedan två år sedan UNS.
 Jag har nu en okej vikt, äter regelbundet, äter inte allt men det mesta. 
Men är så jävla trött på att hata min kropp, trött på att inte äta FÖR mycket. Så jävla trött på att oroa mig för att bli fet.
 Hur ändrar man sitt tänk?? Hur gillar man sig själv? 
Går hos psykolog men så jävla dåliga på att hjälpa. Så min fråga till dig är: vad ska jag göra?

Fråga: Hur accepterar jag min kropp? Hur får jag bättre självförtroende? Hur kommer jag över mina kroppskomplex?

Mitt svar:

Först några väldigt konkreta tips.

Sluta konsumera pro ana-material. Är du ofta inne på diverse thinspo-bloggar på Tumblr? Eller läser artiklar om bantning och dieter? Sluta genast. Allt sådant material förhindrar dig från må bra i din kropp. Om du som jag älskar internet vill jag tipsa om att börja följa pro body/body positive/anti ana-bloggar eller andra feministiska sidor på Facebook och Tumblr. Istället för att börja dagen med kvinnohat, kroppsnojor och thinspiration-bilder får du nu en annan typ av budskap på skärmen.

Släng din våg. Jag menar det. Väg dig aldrig. Titta på din kropp istället. Hur ser den ut? Vad tänker du? Hur känner du? Hur mår din kropp? Är dina ben starka? Är din mage mätt? Vikt är ingenting annat än siffror på en maskin, och vikten är i nästan alla fall helt irrelevant huruvida en människa mår bra eller inte. Att slänga vågen var det bästa jag gjort. Är du hemma hos vänner med våg – be dem ställa undan den om du tror att du inte kommer att kunna hålla dig från att väga dig.

Var naken ofta. Något av det värsta jag visste när jag var ätstörd var att se och känna min egen kropp naken, i duschen, på stranden osv. Men jag tog små, små steg och började tillslut t.ex. surfa vid datorn utan t-shirt eller gå runt i lägenheten utan byxor. Så ett tips är att bada ofta och duscha länge. Stå framför spegeln. Ät i bara underkläder. Drick kaffe naken. Sådana här övningar gör att du börjar ”lära känna din egen kropp” (hej klyscha, men oj så sant), hur den ser ut och hur den känns.

Sedan kommer ett mer abstrakt tips, som är väldigt användbart när du ska komma över ”kroppskomplex” eller saker med din kropp som du hade velat förändra.

Tänk på vad din kropp kan göra och inte hur den ser ut. Se din kropp som ett verktyg och ett transportmedel. Din kropp är ju ett verktyg som ska hjälpa dig med allt du vill göra i livet. Resa, lyfta saker, ha sex, äta mat, sova, promenera, springa osv. Var nöjd med den kropp du har just nu, tänk inte på vilken kropp du skulle vilja ha. Det gör inget annat än stjäl din tid och energi.

Du som undrade över bröstförminskningar: Jag vet att Lady Dahmer har skrivit några inlägg om det senaste tiden. Det är nog bara du själv som svara på om det har med självförtroendet att göra, eller om du vill göra en bröstförminskning av mer praktiska skäl. Se om några av tipsen ovan kan hjälpa dig att förändra ditt tankesätt kring din kropp. Men om du mår fysiskt dåligt över dina bröst och om de fysiskt hindrar dig, så bör du rådfråga en specialist eller läkare? Lycka till oavsett hur du väljer att göra!

Ni som undrade över självförtroende: Ibland hänger självförtroendet ihop med hur du ser på din kropp. Dvs. när du börjar tycka om din kropp så mår du bättre och känner dig mer självsäker, kompetent och smart. Det beror ju också på att du nu kan ägna en massa energi, som tidigare gick åt till kroppsnojor, till konstruktiva, coola, bra, aktiva saker! Försök tänk annorlunda kring kroppen, så brukar självförtroende och självkänslan hänga på. Annars kan du börja i andra änden: med att göra saker som höjer självförtroendet. Kanske börja med en ny hobby, sport, träffa nya människor, gå på en kurs, gå på konserter, laga sjukt god mat, gå på rejv, läs spännande böcker, starta en blogg, bygg ett legoslott.

Några av tipsen kommer från inläggen nedan:
Tänk på vad din kropp kan göra dig, inte vad du kan göra för din kropp
10 steg för att bli frisk från en ätstörning
Det är en sak till du måste göra idag – slänga vågen

9 kommentarer

  1. Elise · mars 17, 2014

    kan bara hålla med ang. vågen: SLÄNG DEN FÖR FAN. krossa den gärna. låt den gå sönder i tusen jävla bitar. att göra mig av med vågen är det absolut BÄSTA jag gjort ätstörnings-recovery-mässigt. kan ibland fortfarande vakna och FÖRUNDRAS över hur jag bara go about my day UTAN ATT HA VÄGT MIG. under en tid vägde jag mig inte bara en utan flerafleraflera gånger om dagen. den där siffran var avgörande för om jag skulle ha en bra eller dålig dag. avgörande för om jag skulle känna kontroll eller inte. typ en sådan där som man kallar sin vän men som egentligen bara får en att må skit.

    Gilla

    • HEJ.BLEKK.se · mars 17, 2014

      Ja, men verkligen. Vägde mig också flera gånger om dagen och lät hekto styra mitt mående.

      Gilla

  2. linnea · mars 17, 2014

    Tänkte bara på det där med att äta i underkläder.. Det är ett ”klassiskt tips” bland ätstörda att göra, för att man då ska bli äcklad av sin kropp och inte vilja äta mer. Tycker dock att ditt tips i sin helhet är jättebra.

    Gilla

    • HEJ.BLEKK.se · mars 17, 2014

      Ah, det har du rätt i. Det kanske hjälper om en kommit lite längre i tillfrisknandet. Dvs., mig hjälpte det efter några år när jag inte var sjuk men ändå inte gillade min kropp..

      Gilla

  3. Ella · mars 17, 2014

    Något jag har tänkt mycket på på sista tiden är det här med att separera kropp och själ (personlighet, medvetenade, jaget, vad man nu ska kalla det för). Jag fick ätstörningar när jag var tolv och där och då var det som att min kropp slutade vara en del av mitt jag, min mage blev en mage, inte min mage. Det är klart att det är himla mycket lättare att svälta sig själv när man bara ser sin kropp som ett obehagligt bihang och inte som en faktiskt del av sig själv. Mitt absolut bästa tips är att försöka koppla ihop kropp och medvetande igen, det är svårt och tar tid men det är fantastiskt skönt att kunna titta ner på sina lår och se en liten bit av sig själv och inte bara ett par lår. Kanske en förvirra kommentar men hoppas att någon förstår hur jag menar. Puss på er!

    Gilla

  4. Åsa · mars 17, 2014

    Åh, tips angående att vara naken ofta. Jag personligen har accepterat min kropp mer av att hänga på kallbadhus. Att vara naken med andra nakna kvinnor. Olika ”kroppsformer”, alla åldrar och generellt en väldigt avslappnad miljö och syn på kroppar. Dvs ingen bryr sig alls om hur du ser ut. Det kräver väl dock redan att en är lite okej att vara naken med andra människor och att det finns ett kallbadhus nära där en bor. Men i övrigt skulle jag rekommendera det varmt.

    Gilla

  5. Cecilia wilson · mars 17, 2014

    Heja detta inlägg! En sak som har hjälpt mig i mitt tillfrisknande är att köpa underkläder som sitter bra och passar min kropp. Dels för att det är göttigt och bekvämt men också för att det känns fint att kroppen inte behöver klämma in sig i gamla underkläder som påminner om ens sjuka kropp.

    Gilla

  6. Cosmo · mars 17, 2014

    Fruktansvärt bra skrivet, tänk om jag hade fått höra det här under mellan och högstadiet från lärare/kurator/föreläsare - konkreta tips, egna erfarenheter, ”smarta” råd, snack som faktiskt känns äkta, som berör, som får mig att lyssna och ta åt mig istället för att slå bort och bortförklara…
    Du är fantastisk!

    Gilla

  7. Ping: Q&A: Ätstörningar, del 5 | HEJ BLEKK!

Kommentera här:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s