Nu ska vi prata kött. Många menar att köttätande och patriarkala strukturer i mångt och mycket hänger samman. Ibland refereras detta till som vegan-feministiska teorier, något Adams skriver om i boken The Sexual Politics of Meat. Det handlar i korthet om att köttändande är sammankopplat med en hegemonisk maskulinitet, en slags hypermaskulinitet (se Burger King-reklamen ovan). Äter en man inte kött är han inte en ”riktig man” och förlorar därmed sin maskulinitet och det som hör till den – styrka, kraft, överlägsenhet m.m.
Köttätande är också kopplat till patriarkala strukturer när en pratar om saker som makt och rätten att bestämma över någon annan. Kvinnor blir ibland objektifierade som referenter till djur och kött, och i ett patriarkalt samhälle med en hypermaskulinitet kallas ibland en kvinnokropp i nedvärderande tal för ”ett stycke kött” (a piece of meat). En annan liknelse är nattklubbsmiljöer som ibland kallas för ”köttmarknad”.
Varför det kallas vegan-feministiska teorier har att göra med att mycket av det vegetarianism, veganism och feminism handlar om går ut på samma sak: Allas rätt till lika värde, rättigheter och liv. Att äta en biff handlar om att ta sig rätten att bestämma över någon annans liv. I reklam och media händer det också ibland att kvinnan reduceras till ”ett stycke kött” eller att kvinnokroppen refereras till djur. Här kommer några exempel.
1. Den här äldre reklambilden är ett exempel på hela teorin. Kvinnan blir reducerad till ett djur. En man visar sig överlägsen både djur och kvinna.
2. Campbells Beef Soup befäster stereotypen om att kött är till för män.
3. Toku-Chans reklambild för deras oxtunga med BBQ-smak reducerar dels kvinnan till en bit kött, samtidigt som den sexualiserar akten.
4. WWFs reklambild för djurs frihet porträtteras ironiskt nog av en kvinna. Ofta när kvinnor föreställer djur eller är klädda i djurkläder är det svarta kvinnor som porträtteras, en form av exoticism. Se t.ex. bild A och bild B.
5. Klädmärket Wranglers gör en referens mellan (en slagen?) kvinna och ett djur genom copyn ”We are all animals”.
6. Här är en israelisk annons för en restaurang. Kvinnans kropp är uppdelad likt en slaktares karta. Bannern ovanför lyder: ”Do you ever have the desire to bite a choice piece of meat?”
7. Reklambild för varuhuset Blender – ”The concept store with a butcher shop”.
8. En frisörsalong tycker att hår är som bacon.
9, 10. PETA (People for the ethical treatment of animals) har haft en del kontroversiella reklamkampanjer. Deras bilder är intressanta eftersom PETA är en djurrättsorganisation som, tragiskt nog, använder kvinnor som reklampelare. Kvinnor refererar dels till döda djur men blir också objektifierade och sexualiserade. PETAs grundpelare handlar om att djur inte är till för mat, kläder, exploatering eller testning. Däremot verkar de tycka att det är okej att objektifiera kvinnor för att göra reklam för sin organisation.
11. Kött refereras ibland till andra maskulinitetssymboler, t.ex. bilar.
12. Sveriges Mästerkock, Hell’s Kitchen, Vad blir det för mat och andra matprogram befäster ofta en köttnorm sammanlänkat med hypermaskulinitet.
På MTV Video Music Awards 2010 var Lady Gaga klädd i vad som blivit namngett som ”The Meat Dress”. Gaga sa själv, vid ett senare tillfälle, att ”If we don’t stand up for what we believe in and if we don’t fight for our rights pretty soon, we’re going to have as much rights as the meat on our own bones. And, I am not a piece of meat.”
Djur som föds upp till att bli mat är underlägsna på ett likande sätt som kvinnor är, och förtrycket är sammanlänkat. Kvinnan används som referent till köttindustrin och de båda hänger ihop genom samma typ av patriarkala struktur, en struktur där de båda är underlägsna och makten tillhör någon annan.
Allt handlar om att alla djur, däribland även människor, ska ha samma rättigheter, skyldigheter, värde och rätt till liv som någon annan.
Vegetarianer och feminister, I salute you!
